Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/1

Kommer Ryssland att gå i krig med Ukraina?

Överhängande krigshot. Biden och Putin i krissamtal. Nato kallar till extramöte. GP:s Jan Höglund svarar på tre frågor om ett ryskt hasardspel om Ukraina med säkerheten i Europa som insats.

Enligt uppgifter från västliga underrättelsetjänster, publicerade bilder och även delvis bekräftat av ryska myndigheter genomför Ryssland en militär uppladdning kring Ukraina som saknar jämförelse sedan krigsutbrottet i östra Ukraina och annekteringen av Krim sedan 2014.

LÄS MER: "Chicken race" efter rysk Ukrainamobilisering

Vad är det som händer?

Vi vet inte om det är en avsiktlig styrkedemonstration mot väst eller om det är förberedelser för en militär insats i Ukraina. Syftet kan vara att befästa den ryska närvaron och inflytandet i landet och i den forna sovjetiska intressesfären. Det rör sig om 10 000-tals soldater i stridsberedda förband med stridsvagnar, artilleri och robotar. Det riskerar att utlösa en internationell kris och sätter både Europas och världens säkerhet på spel.

USA:s president Joe Biden talade på tisdagen i telefon med Rysslands president Vladimir Putin med en uppmaning om att minska spänningen. Han framhöll USA:s ”orubbliga förpliktelse vad gäller Ukrainas suveränitet och territoriella integritet". Det gjorde även landets utrikesminister Antony Blinken vid ett möte med sin ukrainske kollega i Bryssel. Tidigare på tisdagen hade en djupt bekymrad generalsekreterare för försvarsalliansen Nato Jens Stoltenberg uttryckt samma åsikt. De ekonomiska stormakterna i G7 har också fördömt de ”storskaliga truppförflyttningarna, utan förvarning, utgör hotfulla och destabiliserande handlingar".

LÄS MER: Biden i samtal med Putin om oro kring Ukraina

Vad har Vladimir Putin att vinna på detta?

Han spelar ett högt spel, men det har inte avskräckt honom tidigare. Han har sagt att Sovjetunionens kollaps var en av 1900-talet stora geopolitiska katastrofer och har som mål att återupprätta landets roll som erkänd supermakt. På alla sätt har han försökt att motverka EU:s och Natos expansion österut till de forna sovjetländerna. Det har skett med militära interventioner i Georgien och Moldavien och i Ukraina 2014. Han har annekterat Krim, i strid med internationell rätt. Hans motiv är politiska, militära och ekonomiska.

Trettio år efter Sovjets upplösning är Ryssland utsatt för hårda och kännbara ekonomiska sanktioner. Men på hemmaplan, i en ekonomisk kris som har fördjupats under pandemin, i turbulens efter mordförsöket och fängslandet av regimkritikern Aleksej Navalnyj och inför ett parlamentsval senare i år, kan Putin visa styrka genom att fokusera på vad han beskriver som yttre nationella hot. Hans försvarsminister hävdade på tisdagen att Nato mobiliserar inte bara i Svarta havet utan även i Baltikum, vid Östersjön i Sveriges närområde.

LÄS MER: G7 fördömer rysk trupp vid Ukrainagräns

Hur kan väst agera för att minska krigshotet?

Försvarsalliansens Nato håller i dag ett extramöte om den ryska uppladdningen. Deltar i Bryssel gör USA:s utrikes- och försvarsministrar. Efter samtalet mellan Biden och Putin på tisdagen framhöll Kreml att den amerikanske presidenten framfört önskningar om att stormakterna ska kunna normalisera sina bilaterala relationer. Det är enda fredliga utvägen att med alla diplomatiska medel söka en dialog för att lösa den akuta krisen. Även president Recep Erdogan i Turkiet, medlem i Nato och med starka band till Ryssland ekonomiskt och militärt i norra Syrien, har vädjat om detta. En annan faktor: Om det skulle sluta med en militär konfrontation tvingas Tyskland med stor sannolikhet avbryta samarbetet om de ryska gasledningen Nordstream 2. Det vore att förödande slag för Vladimir Putin och hans lands försörjning.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.