Klädföretagen flyr Myanmar – FN varnar för hunger och fattigdom

Efter militärkuppen befinner sig Myanmars ekonomi i fritt fall. Omkring 200 000 textilarbetare har förlorat jobben efter att utländska företag flytt landet. Nu varnar FN för att miljontals människor riskerar hunger.

ANNONS

Innan solen gått upp över industrizonen Hlaing Tharyar utanför Yangon har Aye Aye, 28, börjat hacka upp lök, vitlök, ingefära och citrongräs – alla viktiga ingredienser i den burmesiska fisksoppan mohinga, som är en populär frukosträtt. När hon förlorade jobbet på en textilfabrik i mitten av mars satsade hon sina sista sparpengar på att öppna ett litet stånd på gatan utanför sitt hem.

– Det räcker för att jag ska ha råd att mätta magarna där hemma, säger Aye Aye när GP talar med henne över telefon.

Hon är en av omkring 200 000 textilarbetare som blivit arbetslösa sedan militären grep makten i landet den 1 februari. Kuppen, som lett till att över 750 demonstranter dödats och drygt 4000 fängslats, har också lämnat ekonomin i spillror. Utländska företag, som svenska H&M och brittiska Next, har pausat alla beställningar från sina underleverantörer i landet.

ANNONS

LÄS MER:Myanmars influencers skrämmer militärjuntan

1500 kronor i månaden

Före coronapandemin drabbade Myanmar var textilsektorn värderad till omkring 50 miljarder kronor, stod för drygt 30 procent av landets export och sysselsatte över 700 000 arbetare. Då hade Myanmar en tillväxt på över sex procent och de växande industrizonerna lockade många unga migrantarbetare från landsbygden, som Aye Aye.

2018 flyttade hon med sin pappa och bror från Irrawaddy-deltat in till Hlaing Tharyar och fick jobb hos en av svenska klädföretaget H&M:s leverantörer. Med övertidstillägg kunde hon tjäna knappt 1500 kronor i månaden.

– Men sedan pandemin har beställningarna minskat stadigt och vi har fått jobba färre timmar. Det senaste året har min lön sjunkit till cirka 180 000 kyat (knappt 1000 kronor), säger Aye Aye.

Vi tjänade knappt tillräckligt för att kunna äta oss mätta

LÄS MER:Myanmars polis anklagas för övervåld – utbildades av EU

Blodigaste dagen hittills

Efter militärens maktövertagande spred sig de folkliga protesterna även till industriförorter som Hlaing Tharyar, och Aye Aye gick med i demonstrationstågen så ofta hon kunde, även om hon var tvungen att sjukanmäla sig utan lön. Den 14 mars slog säkerhetsstyrkorna ner hårt mot demonstranterna i Hlaing Tharyar, i vad som skulle bli den dittills blodigaste dagen sedan kuppen, med över 38 dödsfall.

Svart rök sprider sig från industribyggnaderna i Hlaing Tharyar i Yangon. Under protesterna sattes fabriker i brand.
Svart rök sprider sig från industribyggnaderna i Hlaing Tharyar i Yangon. Under protesterna sattes fabriker i brand.

Under tumultet sattes även flera fabriker i brand, däribland Weiji Clothing där Aye Aye arbetade. Kinas ambassad i Myanmar skrev på sin Facebooksida att fabrikerna, som ägdes av kineser, ”plundrats och förstörts” samt att flera anställda skadades. På måndagen efter bränderna hade Aye Aye inte längre något jobb att gå till, men det är inget hon sörjer idag.

ANNONS

– Vi tjänade knappt tillräckligt för att kunna äta oss mätta, jobbet betydde inget mer för oss än så. Vi tycker det är bra att H&M och andra globala företag har slutat lägga beställningar på produkter så länge militären styr landet, säger hon.

LÄS MER:Halva Myanmars befolkning riskerar fattigdom

Hela familjer drabbas

Eftersom många fabriksarbetare har ansvar att försörja familj och släktingar innebär varje förlorat jobb i exempelvis textilsektorn att fler människor drabbas, säger Michael Hauer, Asienchef för Palmecentret.

– Ofta förväntas de här kvinnorna vänta med att skaffa egna barn och familj för att de ska kunna arbeta så länge som möjligt och skicka tillbaka pengar till familjen. Så när de förlorar jobben är det inte bara individer som drabbas utan hela familjer som kastas tillbaka i fattigdom, säger han.

Myanmars ekonomi var redan hårt härjad av pandemin när militären grep makten i februari. Nu beskrivs den vara i fritt fall, och beräknas krympa med mellan 10 till 20 procent under det här året. Textilindustrin är långt ifrån den enda sektorn som drabbats: en stor del av Yangons 300 000 byggarbetare står utan jobb efter att byggprojekt avstannat, rapporterar Myanmar Now.

Jag vill inte jobba ihjäl mig bara för att få mat för dagen.

Många banker är stängda och det råder brist på kontanter. Den internationella handeln har stannat av eftersom hamnarbetare, lastbilschaufförer och lokförare strejkar i sympati med demonstranterna. Sektorer som klarat sig bra genom pandemin, såsom tjänster för hemleverans och näthandel, har nu drabbats av att militären begränsar tillgången till internet.

ANNONS

LÄS MER:Militären genomsyrar allt i Myanmar

Miljontals människor kan drabbas

Under fredagen varnade FN:s utvecklingsorgan UNDP i en ny rapport för att pandemin och militärkuppen tillsammans kan kasta 25 miljoner människor, nästan halva Myanmars befolkning, in i fattigdom. Nyligen larmade även FN:s livsmedelsprogram, WFP, för att hungern breder ut sig i landet. Under de kommande tre till sex månaderna kan upp till 3,4 miljoner människor få svårt att ha råd med mat. ”Allt fler fattiga har förlorat sina jobb och har inte råd med mat”, konstaterar WFP:s Myanmarchef Stephen Anderson i ett uttalande.

Värst drabbade är de urbana områdena där arbetslösheten är som värst och matpriserna stiger som snabbast. Enligt WFP har familjer i Yangon börjat skuldsätta sig för att få råd med mat, efter att basvaror som ris och matlagningsolja blivit dyrare.

Jämfört med att arbeta i fabrik tjänar Aye Aye betydligt mindre på att sälja fisksoppa. En skål mohinga kostar 300 kyat (1,60 SEK), och för femtio öre extra kan man få friterade ärtor som topping. Samtidigt är det inte lika utmattande som fabriksarbetet.

– Jag trivdes aldrig med det jobbet, jag kände mig som en robot där. Vi jobbade oftast elva timmar om dagen, ibland 16 timmar om det krävdes. Ibland jobbade jag även söndagar. När jag kom hem från fabriken var jag helt utmattad och orkade inte prata med min familj.

ANNONS

LÄS MER:Etniska arméer ansluter sig till revolutionen i Myanmar

Måste jobba över för att överleva på en lön

Michael Hauer, Asienchef på Palmecentret, säger att det är vanligt att textilarbetare behöver samla övertid för att kunna leva på sin lön.

– Det är inte tillåtet att jobba alla dagar i veckan, men vi får rapporter om att det ändå händer. Det gäller att få ihop tillräckligt mycket övertid för att lönen ska bli dräglig. Det är helt omänskligt.

Aye Aye säger att hon kan tänka sig att arbeta i fabrik igen, om situationen förbättras.

– Om vi vinner över militären och får en regering som bryr sig om arbetares rättigheter så kan jag absolut se mig själv jobba i fabrik igen. Jag vill arbeta och få ett bättre liv, men jag vill inte jobba ihjäl mig bara för att få mat för dagen.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS