Den grävande journalisten Rozina Islam frihetsberövades i måndags, anklagad för att ha stulit dokument från hälsomyndigheterna.
Men Amnesty International menar att det är hennes rapportering om landets hantering av coronapandemin som är den verkliga anledningen.
"Tystar kritik"
"Rozina Islam har under de senaste månaderna av pandemin avslöjat oegentligheter inom Bangladesh hälsosektor och gripandet visar på en bredare trend av att slå ner på yttrandefriheten genom drakoniska lagar för att tysta kritiska röster", skriver en talesperson från människorättsorganisationen i en kommentar.
De senaste månaderna har Rozina Islam rapporterat om bland annat korruption inom landets hälsomyndighet och mutor vid rekryteringen av läkare.
Hundratals journalister, många av dem kollegor på tidningen Prothom Alo, har protesterat utanför polisstationen och kräver att hon släpps omedelbart.
Rozina Islams fall är dock inte unikt. Sedan Bangladesh införde en ny säkerhetslag 2018 har omkring 2 000 personer frihetsberövats, många av dem journalister, enligt Amnesty International.
Ny säkerhetslag
Den så kallade lagen om digital säkerhet förbjuder regeringskritiska kommentarer på nätet. Alla former av inspelningar eller anskaffande av information från myndigheter klassas som spioneri, vilket gör att många grävande journalister betraktas som spioner. Det är också förbjudet att kritisera landets nationalsång, flagga eller grundare.
Brott mot den digitala säkerhetslagen kan medföra långa fängelsestraff.
Sedan 2018 har Bangladesh sjunkit från plats 146 till 152 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.
Tea Oscarsson/TT
Fakta: Bangladesh
Bangladesh blev självständigt från Pakistan 1971, efter ett blodigt befrielsekrig. Landet är ett av de mest folktäta i världen med 163 miljoner invånare.
Den ursprungliga författningen från 1972 garanterar mänskliga fri- och rättigheter, bland annat religionsfrihet. I den hette det att landet vilar på fyra grundpelare: nationalism, sekularism, demokrati och socialism. Både demokratin och det sekulära statsskicket sattes ur spel under 1970-talet. Allmänna val återinfördes 1991 och enligt en fem år gammal grundlagsändring gäller de fyra grundprinciperna ännu.
Sedan 2009 styr Awamiförbundet, samma parti som ledde kampen för självständighet 1971.
Den sittande regeringen har inskränkt oppositionens och regimkritiska mediers möjligheter att bedriva sina verksamheter, främst genom trakasserier och genom att utnyttja rättssystemet.
Hot och våld mot politiska motståndare är vanligt, i synnerhet i samband med val.
Källa: Landguiden/UI