Massprotester, opinionssiffror som snart inte kan rasa mer, ekonomisk kris och ökad våldsbrottslighet. Att heta Dilma Rousseff och vara Brasiliens president är inte avundsvärt av många skäl, och att tidningen Forbes anser att hon är en av världens mäktigaste kvinnor utgör förmodligen en klen tröst.
Bakom missnöjet ligger bland annat korruptionsskandalen i energijätten Petrobras, som briserade inför hennes andra presidentperiod.
Härvan rör mutor i mångmiljardklassen och åtalen har stått som spön i backen. Både politiker och näringslivstoppar är insyltade och miljoner brasilianare har tagit det till intäkt för att kräva Rousseffs avgång.
Att Rousseff, som var ordförande i Petrobras fram till 2010, ställs inför riksrätt är mer troligt sedan koalitionspartnern PMDB lämnade regeringen i slutet av mars. Detta trots att presidenten egentligen aldrig smutsats ner av själva korruptionshärvan.
Rousseff anklagas i stället för att ha snyggat till statsfinanserna genom tillfälliga lån från statliga banker inför det senaste presidentvalet, som hon vann med knapp marginal efter en hård valkampanj.
"Ut med Dilma" är slagorden som ljuder allt högre både under gatuprotesterna och i parlamentet. Hennes anhängare har också demonstrerat, mot vad de anser är gynnad, ljushyad, övre medelklass som hetsar mot presidenten.
I sommar invigs OS i Rio de Janeiro, och om det blir Dilma Rousseff som får förklara spelen öppnade återstår att se. Blir det någon annan som intar hedersläktaren kan hon i varje fall inte anklagas för eventuella idrottsliga tillkortakommanden, något som skedde när Brasilien åkte på storstryk i semifinalen mot Tyskland på hemmaplan i fotbolls-VM för två år sedan.
Fakta: Dilma Rousseff
Dilma Rousseff, med bulgarisk pappa och brasiliansk mamma, föddes 1947 i Belo Horizonte i delstaten Minas Gerais.
I slutet av 60-talet gick hon med i den väpnade vänstergerillan. Hon greps i början på 70-talet, för sin kamp mot diktaturen och torterades flera gånger under nästan tre år i fängelse.
Blev överraskande utsedd till energiminister i president Luiz Inácio Lula da Silva första regering 2003 och två år senare stabschef i regeringen.
Under 2009 genomgick hon cellgifts- och strålningsbehandling för lymfcancer. Friskförklarades i slutet på året och kastade så småningom peruken.
Jobbet som stabschef hoppade hon av 2010, liksom ordförandeskapet i Petrobras. I stället satsade hon allt på presidentvalet, som hon vann. Hon segrade också knappt i sin återvalskampanj 2014 med 51,6 procent av rösterna mot 48,4 för utmanaren Aécio Neves.
Dilma tillhör Arbetarpartiet PT, som hennes företrädare Lula grundade.
