Israelerna går till val på tisdag för femte gången på mindre än fyra år. Den största, kanske enda, valfrågan är om tidigare premiärminister Benjamin ”Bibi” Netanyahu.
Det handlar om att säga ja eller nej till den israeliske högerledaren – som för ovanlighetens skull är oppositionsledare den här gången. Han är landets skickligaste politiker som har varit premiärminister i 15 år, längre än någon annan, och är samtidigt en djupt polariserande kraft.
Hälften av israelerna hyllar honom, ibland på ett nästan kultliknande sätt. De kallar honom ”kung Bibi” och ser honom som en trygg landsfader som säkert navigerar det utsatta landet i dess hotfulla omgivning.
Den andra halvan avskyr honom, en känsla som grundas i att Netanyahu, 73, är åtalad för mutbrott och annan korruption i en rättegång som pågår just nu. De ser honom som ett hot mot rättssäkerheten och demokratin eftersom han vid en valvinst kommer till makten med hjälp av högerextremister – och väntas driva igenom lagar som gör det möjligt att upphäva eller skjuta upp rättegången.
Mångårig premiärminister
Hans anhängare ser däremot åtalet som fejk. Som en sammansvärjning för att komma åt deras ledare med juridiska medel när man inte lyckas besegra honom politiskt.
– Det handlar som alltid om Netanyahu. Center/vänsterblocket vägrar att regera med honom för att han är åtalad för korruption. De tror att hela rättssystemet är i fara om han vinner, att han kommer att göra allt för att stoppa rättegången, säger Jonathan Rynhold, professor i statsvetenskap på Bar Ilan-universitetet utanför Tel Aviv.
– Högerblocket hyllar honom. De ser honom som Israels bäste politiker, han har varit premiärminister längre än någon annan. De anser att säkerheten och ekonomin är säkra i hans händer, säger han
Oftast är halvan som stöder Netanyahu något större och han lyckades därför styra landet tolv år i rad från 2009 efter att också varit premiärminister tre år under 90-talet. Men i valet i april 2021 förlorade han – och i juni förra året tvingades han lämna sin post sedan en spretig koalition med sju partier från höger till vänster lyckades gadda ihop sig mot honom.
Trump och Johnson
Den nya regeringen sprack i somras. Nu har Netanyahu goda chanser att göra comeback som så många gånger förr sedan han slog igenom som politiker i början på 90-talet. Men opinionsmätningarna visar på ett mycket jämnt resultat, så det politiska dödläget kan fortsätta – och i så fall leda till ett sjätte val inom kort.
– Tidigare har Netanyahu alltid tagit med mitten- eller vänsterpartier i sina regeringar. Den här gången är det farligare eftersom ett extremt högerparti är hans främsta partner. De vill ändra de demokratiska och juridiska spelreglerna, han måste samarbeta med dem för att kunna få sin rättegång inställd säger Gayil Talshir, statsvetare vid Hebreiska universitetet i Jerusalem.
Netanyahu nämns ofta tillsammans med Donald Trump och Boris Johnson som ledare i en ny våg av populism och nationalism. Den israeliske journalisten Anshel Pfeffer, som skrivit en bok om Netanyahu, understryker att Netanyahu och Johnson till skillnad från Trump är intelligenta och högt utbildade produkter av elituniversitet.
”De känner liksom Trump att de har rätt till allt och de saknar förmåga att hitta fel hos sig själva. Därför vägrar de att acceptera att matchen är över och har en evig tro på comeback … de är beredda att montera ned allt deras partier någonsin stod för och forma dem till sin egen avbild. Netanyahu och Trump har lyckats med det”, skriver han i den israeliska tidningen Haaretz.
”Hissar den blåvita flaggan”
Netanyahu åker landet runt och håller valmöten där han talar till sina anhängare från en stor varubil vars baksida är av skottsäkert glas. Av säkerhetsskäl, säger han. Men det ger samtidigt en dramatisk touch åt hans framträdanden, något han aldrig varit främmande för.
Netanyahu besöker främst mindre städer i den så kallade periferin där merparten av hans anhängare finns. Han manar dem att gå man ur huse på själva valdagen eftersom just valdeltagandet kan bli en avgörande fråga. Högerväljarna har historiskt sett haft ett lägre valdeltagande. De kommer ofta från lägre socioekonomiska skift och är ofta ”orientaliska judar”, alltså invandrare eller ättlingar till invandrare från länder i Mellanöstern och Nordafrika.
– Jag ska bilda en nationell regering med Likud, de religiösa sionisterna och de ortodoxa partierna som är våra partners. Tillsammans, med er hjälp och med Guds hjälp bildar vi en högerregering den första november. En regering som återför staten Israel till dess rätta väg och hissar den blåvita flaggan med stolthet, säger han bakom det skottsäkra glaset medan Likuds kampanjsång strömmar ut från högtalarna och publiken i Dimona jublar.
I staden Afula i centrala Israel väntar en folkmassa på oppositionsledarens ankomst. Stämningen är hög, en grupp ungdomar från en religiös skola dansar och sjunger fosterländska sånger. Människor lyfter skyltar med texter som ”Bara Netanyahu slår vakt om nationens ära”, de bär tröjor med budskapet ”Netanyahu nu mer än någonsin”.
Men ett lätt regn gör att partiet ställer in valmötet. Folk verkar ta det med jämnmod, en lokal partifunktionär säger att de ändå vet vad han skulle ha sagt.
– Jag är här för att uppmuntra Bibi, för att få folk att rösta. Så han ser att han har folkets stöd, säger Ditti Raz, 69, pensionerad lärare från Kfar Tavor, som håller upp ett stort plakat med en bild på Netanyahu och texten ”Du är vår premiärminister”.
– Bibi är mycket bra för vårt land. Rättegången är bara fejk, ett sätt att försöka få bort honom från makten med juridiska metoder, säger Natalie Biton, 39, hemmafru från en by utanför Afula som kommit till mötet tillsammans med dottern Aria, 3.
”Fara för demokratin”
De nuvarande regeringspartierna med premiärminister Yair Lapid och hans mittenparti Yesh Atid (det finns en framtid) i spetsen försöker på nytt få väljarnas förtroende. Justitieminister Gideon Saar från Nationella enhetspartiet håller valmöte i Bat Yam, en förort söder om Tel Aviv. Han säger att rättssäkerheten och demokratin är i fara om Netanyahu vinner, bland annat för att ett extremt högerparti med rasistiska förtecken har seglat upp som en partner till Likud.
– Netanyahu är en fara för demokratin. Han vill införa nya lagar som undergräver rättssamhället. Det här är ett ödesval, säger Alex Philip, 58, lastbilschaufför från Tel Aviv som kommit för att lyssna på ministern.
Femte valet på 3,5 år
• Israel går till val den 1 november. Ett tiotal partier väntas ha chans att komma in i parlamentet, knesset, som har 120 ledamöter.
• Enligt opinionsmätningar får ett högerblock med partiet Likud i spetsen 60 mandat. Ett mitten/vänsterblock under ledning av partiet Yesh Atid väntas få 56 mandat, medan de arabiska partierna får 4 mandat.
Högerblock
Likud, nationalistparti under ledning av Benjamin Netanyahu
• Det extrema högerpartiet Religiös sionism
• De ortodoxa partierna Shas och Förenad torah-judendom.
Mitten/vänsterblock
Yesh Atid, mittenparti under ledning av premärminister Yair Lapid
• Mittenpartiet Nationella enhetspartiet lett av försvarsminister Benny Gantz
• Israel vårt hem (parti för ryskspråkiga invandrare)
• Vänsterpartierna Avoda (socialdemokrater) och Meretz (vänstersocialister).
Arabiska partier
• Hadash-Ta’al (vänsterparti)
•Ra’am (moderata islamister).
LÄS MER:Israel och Sverige – från klassisk badbild till iskyla
