– Den här uppskjutningen sker enbart i hänsyn till medborgarnas säkerhet. Det fanns inga politiska faktorer, sade Hongkongs högsta ledare under presskonferensen där beslutet meddelades.
Men bland regeringens motståndare bubblar skepsisen.
"Att använda pandemin som ursäkt för att skjuta upp valet är definitivt en lögn", kommenterade den framstående aktivisten Joshua Wong uppgifterna om ett framskjutet val tidigare i veckan.
Tim Rühlig, Hongkongexpert verksam vid Utrikespolitiska institutet, säger att den stigande smittspridningen i Hongkong visserligen är en källa till faktisk oro – men att det knappast är den verkliga anledningen till beslutet.
– För mig är det här en indikation på att regeringen har insett hur stark oppositionen är. Jag tror att Hongkongs regering har sett hur populär demokratirörelsen är just nu, säger Rühlig.
Hoppas på bättre stämning
I det pro-demokratiska lägrets primärval, som hölls tidigare i juli, var uppslutningen betydligt större än väntat. Totalt röstade över 600 000 Hongkongbor – mer än var tionde av stadens röstberättigade.
– Det fick regeringen att inse att rörelsen är stark trots den nya säkerhetslagen – kanske till och med starkare på grund av den.
Frågan är dock hur mycket som egentligen förändras av att valet skjuts upp i ett år. Tim Rühlig tror att den kontroversiella nya lagen lagt sordin på demokratirörelsens villighet att tala högt och hålla stora demonstrationer, men att den inte nödvändigtvis förändrar hur Hongkongborna anonymt väljer att lägga sina röster i ett val.
– Regeringen hoppas antagligen på bättre chans om valet sker om ett år. De tänker att den nya säkerhetslagen motiverat och mobiliserat oppositionen och att människor kommer att ha glömt eller gett upp om ett år, säger han.
Värsta farhågor
Efter primärvalet kom beskedet att regeringen diskvalificerar tolv oppositionella kandidater, däribland Joshua Wong och Lester Shum, en av ledarna för de så kallade paraplydemonstrationerna 2014. Som orsak uppgavs att förespråkande för självständighet från Kina eller kritik mot stadens nya säkerhetslag innebär att man inte respekterar Hongkongs grundlag, Basic Law.
– Kriteriet för att få ställa upp har alltid varit att man måste följa Basic Law, men nu verkar de helt enkelt ha adderat en till lag som man måste samtycka med. Det lever inte upp till demokratisk standard. Det är dock inte ett oväntat drag – snarare lever det upp till våra värsta farhågor, säger Tim Rühlig.
– Regeringen har gett sig själva ett verktyg för att kunna diskvalificera vem de vill, vemhelst de inte uppskattar. Det underminerar Hongkongs hela juridiska system.
Mia Holmberg Karlsson/TT
Fakta: Nya lagen och parlamentsvalet
Lagen som ska skydda rikets säkerhet gäller den självstyrande regionen Hongkong och antogs av Kinas folkkongress och trädde i kraft den 30 juni.
Den så kallade säkerhetslagen listar fyra kategorier av brott: separatism (secession), omstörtning (subversion), terrorism och samverkan med annat land eller externa element som allvarligt kan hota rikets säkerhet.
Lagen har fördömts av en lång rad länder, av EU och av experter som menar att den i praktiken avskaffar principen om ”ett land, två system” som enligt överenskommelsen då Storbritannien lämnade över Hongkong Kina ska gälla till 2047. Enligt överenskommelsen ska Hongkong också stifta sina egna lagar.
Valet till Legco, Hongkongs lagstiftande församling, var planerat att hållas 6 september. Representanterna väljs dels i geografiska valkretsar, men också så kallade funktionella valkretsar organiserade utifrån exempelvis yrkestillhörighet. Systemet har kritiserats för att vara riggat till de Pekingvänligas fördel.