Eldsflammorna var i helgen bara någon kilometer från Tjernobylreaktorn i block fyra där en härdsmälta inträffade i dåvarande Sovjetunionen den 26 april 1986. Miljöorganisationen Greenpeace bedömde med hjälp av satellitbilder att bränderna i den undantagszon som upprättats efter kärnkraftsolyckan då omfattade omkring 34 000 respektive 12 500 hektar.
– Det här området utgör inte bara ett historiskt arv. Många djur, många hotade arter som har etablerat sig i området efter olyckan har bränts ihjäl av lågorna, säger Maksim Polivko, som leder guidade turer i den stängda zonen, till TT.
Han är osäker på hur bränderna nu kommer att påverka hans arbete i zonen.
Ukraina försöker få Tjernobylområdet inklusive den övergivna staden Prypjat uppsatt på Unescos världsarvslista. Enligt ukrainska organisationer som verkar i området närmade sig lågorna Prypjat i måndags.
"Nationell katastrof"
Den sovjetiska ödestaden med sin välkända nöjespark som sakta omsluts av naturen genererar stora pengar i turistintäkter varje år.
– Om Prypjat brinner ned kommer det att bli en verklig nationell katastrof. Och turismen dit är en stor del av vår ekonomi, säger Polivko som hade önskat att Ukraina bett om hjälp utifrån för att bekämpa elden.
Han anser också att informationen om skogsbränderna varit bristfällig i Ukraina. Först på måndagen, tio dagar efter brandutbrottet, kommenterade president Volodymyr Zelenskyj saken. Dagen därpå uppgav myndigheter att inga öppna lågor längre syns vid Tjernobyl.
– Samhället bör få reda på sanningen, och kunna känna säkerhet, sade Zelenskyj på tisdagen och tillade enligt nyhetsbyrån AFP att han väntar på en rapport från räddningstjänsten.
Känner osäkerhet
Enligt Polivko råder ovisshet bland befolkningen om hur stora naturområden som brunnit ned och hur mycket av de historiska delarna i undantagszonen som kan ha förstörts. Han berättar också att många frågar sig om branden verkligen är under kontroll.
Samtidigt finns en oro över att branden dragit fram över kraftigt kontaminerade områden, och att radioaktiv aska kan komma att sprida sig.
– Jag har dock inte uppmätt några ökade nivåer av radioaktivitet med min dosimeter här i Kiev i alla fall, säger han.
Ett efterlängtat regn strilade över de brandhärjade områdena på tisdagen.
Filip Norman/TT
Den 26 april 1986 utbröt en brand i reaktor fyra vid kärnkraftverket i Tjernobyl, 11 mil norr om Ukrainas huvudstad Kiev.
Orsaken till olyckan var att operatörer vid kraftverket hade slagit av flera säkerhetssystem för att genomföra experiment på låg reaktoreffekt. När effekten snabbt ökade förångades kylvattnet i reaktorn, vilket ytterligare påskyndade kärnklyvningen och gav upphov till en ångexplosion som förstörde reaktorhallens tak och satte eld på den grafit som skulle fungera som moderator till kärnreaktionen.
Den svårsläckta grafitbranden pågick i tio dagar och fick till följd att radioaktiva partiklar spreds i atmosfären och bars till stora avstånd från reaktorn.
Enligt FN:s vetenskapliga strålningskommitté fick fler än 100 personer akuta strålskador och 30 personer dog under de första veckorna efter olyckan.
Uppskattningsvis 800 000 personer arbetade på olika sätt med att sanera kraftverket och området runt det efter olyckan.