Hett emotsett investeringsavtal med Kina klart

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppger på Twitter att parterna kommit fram till ett ramavtal för att trygga mer balanserade handels- och affärsmöjligheter.

Enligt Kinas president Xi Jinping kommer överenskommelsen att leda till större marknader för både kinesiska och europeiska investeringar.

Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) sade tidigare under dagen att en överenskommelse var "väldigt nära".

– Det här är ett viktigt avtal för EU och Kina. Det är också ett viktigt avtal för Sverige. Nu ska EU och Kina först enas på en övergripande nivå, sade hon vid en pressträff om brexit.

Från Peking rapporterades samtidigt "enorma framgångar" i samtalen.

Under dagen hölls ett webbtoppmöte mellan Xi Jinping, Ursula von der Leyen och ordförandelandet Tysklands förbundskansler Angela Merkel där uppgörelsen ska ha gjorts.

Elbilar välkomna

Enligt tidningen South China Morning Post, som sett ett avtalsförslag från mitten av december, öppnar Peking genom uppgörelsen dörrarna till världens näst största ekonomi för Europas tillverkningsindustrier, banker, redovisningsföretag, fastighetsbolag, telekomföretag och konsulter – bland andra.

Men när det gäller bilindustrin förbjuds nybyggen av anläggningar som tillverkar traditionella fordon med bränslemotorer. Investeringar i nya fabriker för elbilar och andra elfordon tillåts dock, om bolagets hemmaanläggning nått sitt produktionstak, skriver tidningen. Detta beskrivs som viktigt för biljätten Tyskland.

Inom sjukvårdssektorn tillåts europeiska bolag att bygga privata sjukhus och kliniker i storstäder som Peking, Shanghai, Guangzhou och Shenzhen. Men på andra platser måste sådana investeringar ske i form av samarbetsprojekt med kinesiska firmor.

Även flygindustrin förses med begränsningar, enskilda utländska investerare får inte äga mer än 25 procent av sådana bolag. Enbart kinesiska flygbolag får flyga på inrikesrutter och europeiska bolag förbjuds från att konkurrera med kinesiska flygledare. Andra känsliga branscher som forskning och utveckling samt övervakning är också stängda för européer, enligt avtalsförslaget.

Tyskland trycker på

Förhandlingarna har pågått sedan 2014. Vid sidan av rena affärsfrågor, som bland annat rört immateriella rättigheter, har de skuggats av olika syn på mänskliga rättigheter, demokratirörelsen i Hongkong, yttrandefrihet och industrispionage.

Men Tyskland, som till årsskiftet är ordförandeland i EU:s ministerråd, har drivit på för att få investeringsavtalet i hamn. Vid ett möte på ambassadörsnivå i måndags förkunnade Berlin att ingen medlem kommit med invändningar och att "vägen till politiskt godkännande (av överenskommelsen) därmed är öppen", berättar en diplomat för nyhetsbyrån AFP.

Diplomaten lade till att "positiv utveckling" i samtalen nyligen rörande tvångsarbete på kinesiska jordbruk bidragit till att lösa upp knutar.

Polskt tvivel

Ingen EU-medlem ska ha opponerat sig under mötet men Polens EU-ambassadör Andrzej Sados sade efteråt att han "uttryckte tvivel" när Tyskland plötsligt lade in frågan på agendan.

– Vi borde inte agera alltför snabbt efter sju år av tuffa förhandlingar. Att ett sådant ämne plötsligt läggs till agendan för ett EU-ambassadörsmöte i Bryssel, jag har aldrig hört talas om något liknande, säger han till AFP.

Även Reuters skriver att EU-tjänstemän sagt att det är sannolikt att överenskommelsen går i lås den här veckan. De senaste veckorna samtal uppges ha resulterat i bättre konkurrensvillkor och investeringsskydd.

Trots uppgörelsen lär det dock ta månader att formulera de slutgiltiga texternas juridiska detaljer. Sedan ska avtalet ratificeras, vilket innebär att processen sannolikt tar ytterligare ett år.

Tina Magnergård Bjers/TT