Sorgen hänger stilla och tyst över de nästan folktomma gatorna i den lilla staden Uvalde i södra Texas. Invånarna har långsamt börjat smälta vad som hänt.
Den 24 maj blev grundskolan Robb Elementary School föremål för den blodigaste skolskjutningen i Texas historia.
Samtidigt kommer människor från alla håll för att visa sin solidaritet.
Den pensionerade polisen Eddie Carlton berättar att han har kört åtta timmar från Wichita Falls, norra Texas, för att hjälpa de drabbade.
– Som gammal polisman vet jag hur det känns att se människor dö i vapenvåld. Det är sorgligt hur många sådana här skjutningar som äger rum, säger han.
När GP träffar honom står han utanför Uvaldes lutherska kyrka och lastar av tunga, vita gravkors från sin silverfärgade pickup. De är gåvor från ett initiativ som heter Crosses for Losses, berättar han.
Det är ännu oklart vart det ska bli av de 22 korsen. Volontärerna som arbetar med Eddie Carlton hoppas att de kommer att sättas upp på Robb Elementarys skolgård.
I andra änden av staden håller pastorn Tony Gruben en minnespredikan för fullsatta läktare i Uvaldes sportarena. Hans budskap är att “be för våra små barn som såg vad som hände deras vänner” och att Uvalde kommer att resa sig igen.
När en ensam violinist ställer sig på scenen och spelar Amazing Grace är folkhavet, med uppskattningsvis ett tusental åskådare, knäpptyst.
Många av dem är klädda i lila.
– Det är vårt fotbollslags färg, förklarar 17-årige Joseph Pedraza och pekar på sin t-shirt med lagnamnet “Coyotes” i lila bokstäver.
Han står vid arenans ingång och delar ut burkläsk tillsammans med sina föräldrar. Joseph Pedrazas mamma, Athena Pedraza, berättar att dryckerna är gåvor från människor i den närliggande staden San Antonio.
Hon säger att hon försöker göra det hon kan för dem som inte hade samma tur som henne.
– Min son var instängd i sin gymnasieskola hela dagen i går. Man befarade att det fanns fler skyttar på väg mot andra skolor i Uvalde, säger hon och fortsätter med ett leende:
– Men han var lugn som en filbunke. Jag stod utanför avspärrningarna och ringde honom och var jätteorolig, och han sa bara: “mamma, oroa dig inte, gå hem”.
På en gräsmatta längre bort sitter Gabriella Cano, 10 år, och klappar en golden retriever. Hunden flåsar i den tryckande värmen men står lugn och stilla medan Gabriella Cano borrar in sina händer i den lurviga pälsen.
Dagen innan hade hon befunnit sig på skolan under attacken, men det frågar jag inte om. I stället pratar vi om hunden.
– Hon heter Miriam. Jag skulle vilja ha en hund som henne. Hon är snäll och lugn, säger Gabriella Cano.
Hunden Miriam är en av åtta så kallade tröst-hundar (comfort dogs) som har skickats till Uvalde. Tanken är att de ska finnas tillgängliga där sörjande familjer och skolpersonal samlas. De är tränade för att ge en lugnande inverkan på människor i krissituationer och “att låta folk uttrycka sina känslor när de ännu inte är redo att svara på eller ställa frågor”, som projektsamordnaren Bonnie Fear uttrycker det.
Under de senaste åren har hundarna fått allt mer att göra. De var i Santa Fe, Texas, efter en skolskjutning som dödade tio personer 2018. Året därpå fanns de på plats i Odessa-Midland, Texas, efter en skolskjutning med åtta dödsoffer. Likaså i Texasstaden El Paso, efter att en beväpnad man dödade 23 personer i ett köpcenter 2019.
Listan kan göras ännu längre. Just nu pågår en intensiv debatt i USA om landets vapenlagar, som i Texas har lättats gång på gång – senast förra året det blev möjligt att bära vapen utan licens – trots skjutningarna.
Bonnie Fear säger att hon inte har några åsikter om vem eller vad som kan klandras för de ökande skjutningarna.
– Vi bara finns här för dem som behöver oss, säger hon.
LÄS MER:Minst 19 barn och två vuxna döda i skolskjutning i Texas
LÄS MER:Efter skolskjutningen – det krävs för att ändra USA:s vapenlagar
LÄS MER:Därför skjuts det på skolor i USA – och så förhindrar vi det i Sverige
LÄS MER:Det här vet vi om misstänkte skolskytten i USA
