Kina hävdar bestämt att de fängelseliknande så kallade omskolningslägren i Xinjiang – där hundratusentals från den muslimska minoritetsgruppen uigurer har hållits – i själva verket är yrkesutbildningscenter.
Men den nya läckan bekräftar bilden från tidigare läckor, vittnesmål och larmrapporter från FN-experter och människorättsorganisationer av att myndigheterna sysslat med systematisk förföljelse av uigurer.
Kinakännaren Adrian Zenz bedömer att de läckta dokumenten är äkta.
– Detta anmärkningsvärda dokument innehåller de starkaste bevisen jag hittills har sett på att Peking aktivt förföljer och bestraffar normalt utövande av traditionell religiös tro, säger han till BBC.
Omfattande registrering
Dokumenten innehåller detaljer från utredningar av 311 personer och listar bland annat deras bakgrund, religiösa vanor och relationer med släktingar, vänner och grannar, skriver BBC , ett av flera internationella medier som tagit del av läckan. I den sista kolumnen i dokumenten finns slutliga bedömningar om huruvida de som redan är satta i läger ska hållas kvar eller släppas och i vissa fall om flera av de som tidigare har släppts behöver återvända.
Peking hävdar att "yrkesutbildningscentren" har varit viktiga för att bekämpa religiös extremism. Men enligt uppgifterna i läckan har flera i lägren gripits enbart för att ha utövat eller uttryckt sin tro.
"Tagit examen"
En av dem som förekommer i dokumenten är en 38-årig kvinna som har satts i läger av en enda anledning – att hon brukat bära slöja några år tidigare. I andra fall framkommer det att flera personer satts i läger för att de har ansökt om pass, vilket tyder på att enbart deras vilja att resa utomlands setts som tecken på radikalisering.
En tidigare läcka av vad som tycks vara myndighetsdokument har visat hur intagna utsätts för tvång och blir inlåsta. Tidigare intagna har också vittnat om misshandel och tortyrliknande behandling.
Det fåtal oberoende reportrar som har fått göra lägerbesök har varit strängt övervakade och har bland annat fått se intagna utföra välkoreograferade dansarrangemang, med sång på mandarin, i klassrum.
I december, efter allt mer högljudd kritik från omvärlden, hävdade Xinjiangs högste befattningshavare Shohrat Zakir att samtliga i omskolningslägren nu "tagit examen", uppnått stabila anställningar och förbättrat sin livskvalitet.
Mattias Mächs/TT
Den autonoma regionen Xinjiang ligger i Kinas nordvästligaste hörn. Med en yta mer än tre gånger så stor som Sveriges utgör regionen en sjättedel av Kina.
Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare (2010) tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper, varav uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk – är den största med 8–10 miljoner. Den kinesiska invandringen har varit kraftig de senaste årtiondena och drygt 40 procent uppskattas vara han-kineser.
I kinesisk historieskrivning har Xinjiang alltid varit en del av Kina, men graden av inflytande har varierat. Uigurerna har ofta känt större etnisk och kulturell samhörighet med sina centralasiatiska grannar och strävat efter oberoende.
På senare år har separatiststrävandena i regionen märkts genom flera attentat och kommunistregimens kraftfulla reaktioner.
2016 började myndigheterna bygga fängelseliknande anläggningar. Där har mängder av uigurer – enligt uppgifter minst en miljon, upp emot två – placerats. Enligt FN-experter, vittnen och aktivister blir människor skilda från sina familjer, inlåsta utan rättegång, politiskt indoktrinerade och utsatta för våld.
Kina beskriver det som "omskolningsläger" som syftar till att stävja terrorism.
Myndigheternas övervakning har förstärkts rejält, med teknik som ansiktsigenkänning och omfattande registrering av personuppgifter och människors beteende.
Källa: Landguiden/UI, Reuters