Vad är det COP15-länderna gjort?
På måndagen röstade COP15-länderna för ett avtal om att skydda den globala biologiska mångfalden. I ett globalt ramavtal förbinder länderna sig till att skydda 30 procent av planetens yta senast år 2030.
– Det viktigaste är att det är ett väldigt enkelt och tydligt ramverk, det är lätt att förstå, säger Alexandre Antonelli.
– Det är en nödvändighet för att kunna bemöta krisen kring den biologiska mångfalden och för att ha en chans att återställa de vilda bestånden av växter och djur.
Vad innebär COP15-avtalet för naturen?
– Det kommer att bero på hur och om det genomförs, eftersom avtalet inte är bindande. Men om det verkställs av samtliga länder som gått med på avtalet kommer det förhoppningsvis att leda till en bromsning av art-utdöendet och att vi efter 2030 i stället börjar se en uppåtgående trend.
Varför lyckades man sluta det här avtalet nu?
– Det har länge funnits en diskussion och en väldigt stark förståelse för att det här är ett akut läge för den biologiska mångfalden. Det ligger i världens och alla länders intresse att komma fram till ett gemensamt angreppssätt.
Hur kommer COP15-länderna efterleva avtalet?
– Det kommer att bero på vilket land det handlar om. I Sverige kommer vi dels behöva efterleva europeiska ställningstaganden som man kommit överens om.
– I Sverige kommer ett stort fokus att hamna på att restaurera vissa miljöer som våtmarker, ängsmarker och hedmarker. Man kommer även behöva stoppa avverkning av gamla skogar med höga naturvärden, hitta mera hållbara alternativ till skogsbruk och avsätta större delar av Sveriges havsområden till bevaring och restaurering. Sverige kommer även behöva skjuta till mer pengar internationellt för andra länder.
Men en del länder känner sig missnöjda eller oroliga för vad det innebär för dem.
– Alla behöver göra så mycket de kan från sina förutsättningar. I Colombia kan man skydda 30 procent av marken redan i år. Men sen är viktigt att man inte slutar med ambitionen där. Andra länder kommer ha väldigt svårt att nå upp till det, till exempel Madagaskar.
Vad är problemen för den biologiska mångfalden framöver?
De största problemen framöver är om inte alla länder följer de målsättningar som man kommit överens om.
– Problemen blir större om man inte efterlever det. Det är dyrt att återställa och skydda naturen men det blir mycket dyrare om man väntar, och ge ett sämre resultat. Man kan inte vänta 10 år till.
Det här är länderna som är med i COP15
Den 7-19 december 2022 har FN haft en konferens i kanadensiska Montreal där man kommit överens om ett avtal för att skydda den biologiska mångfalden.
Från och med 2016 har konventionen 196 parter, vilket inkluderar 195 stater och Europeiska unionen. Alla FN:s medlemsländer, förutom USA, har ratificerat avtalet. Icke-UN-medlemsstater som ratificerat avtalet är Cooköarna, Niue och Palestina.
LÄS OCKSÅ: COP15-länder röstar igenom ”historiskt” avtal
LÄS OCKSÅ: Utkast på COP15: Mångmiljarsatsning framöver
LÄS OCKSÅ: Miljöministern: Sverige kan ha hög svansföring
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.