Frankrike är ett land som drabbats hårt av terrordåd de senaste åren. Inte minst var 2015 ett tungt år då 147 personer dödades i olika attacker.
Den 7 januari det året stormade bröderna Kouachi – som sedan dödades av polisen – den satiriska veckotidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris och sköt ihjäl tolv personer och ytterligare elva personer skadades.
Dödsskjutningen var en respons på att tidskriften vid ett flertal gånger publicerat bildsatir föreställande profeten Muhammed. Dådet ledde till stora manifestationer mot våld och för yttrandefrihet och slagordet ”Je suis Charlie” spreds snabbt utanför Frankrikes gränser.
Annorlunda attentat
Charlie Hebdo-attentatet skiljer sig från andra terrordåd av två skäl, enligt Thomas Renard, belgisk terrorforskare vid tankesmedjan Egmont Institute i Bryssel. En del handlar om att attacken riktades mot en specifik civil institution, i det här fallet en tidningsredaktion. Terroristernas taktik är annars att rikta in sig på antingen oskyddade civila eller brottsbekämpande företrädare som poliser eller militärer.
– Det andra som utmärker den här attacken var att gärningsmännen hävdade att de agerade på uppdrag av al-Qaida på Arabiska halvön. De flesta av de attentat som följde efteråt påstods ha varit på uppdrag av islamiska staten (IS). Därmed kan man till viss del säga att Charlie Hebdo-attacken var slutet på den jihadism som dominerats av al-Qaida och den långvariga fejden över Muhammedkarikatyrerna, säger Thomas Renard.
Dagen efter Charlie Hebdo-attacken mördade Amedy Coulibaly en polis i en Parisförort innan han gick till attack mot kosherbutiken Hyper Casher. Där dödade han fyra i gisslan innan polis gjorde slut på honom.
Coulibaly påstod sig agera i islamiska statens namn och var därmed en representant för den nya vågen av våldsbejakande islamism.
Rättegång i maj
Om några månader startar rättegången i de här fallen. Processen kör igång den 4 maj och beräknas pågå till den 10 juli. Fjorton personer ställs inför rätta.
– Det rör sig om långa och komplicerade utredningar. Det är många individer som är inblandade och det har internationella förgreningar, säger Thomas Renard om varför det tar lång tid innan den här typen av fall når domstolen.
Frankrike har genomfört ett antal rättegångar i terrormål de senaste åren, framförallt har det handlat om franska IS-krigare. I höstas hölls även rättegången i fallet om den misslyckade bilbombsattacken mot katedralen Notre-Dame i Paris 2016.
Charlie Hebdo-fallet blir den första rättegången sedan 2015 som rör en större terrorattack där gärningsmännen lyckats med sitt mål. Den kommer att följas av flera andra rättegångar, däribland de sex samordnade attackerna i Paris den 13 november 2015, som tog livet av 130 människor.
Parisattentaten under 2015 var omfattande och hör till undantagen, enligt Thomas Renard. Desto vanligare är småskaliga attacker genomförda av en ensam aktör. Frankrike har haft flera sådana incidenter de senaste åren. Så sent som i förra veckan dödades en person och två skadades av en man som gick till attack med kniv i Villejuif i södra Paris. Polis sköt ihjäl gärningsmannen som ska ha haft dokument från al-Qaida och IS i sitt hem.
Klarar inte stora attacker längre
– I efterhand vet vi att samma IS-enhet i syriska Raqqa har stått bakom de större attackerna. Sådana attentat tar tid, resurser och planering att genomföra. I och med kalifatets fall och försvagningen av IS har det betydligt minskat gruppens förmåga att organisera sådana stora attacker. Men så länge som den jihadistiska berättelsen finns kvar – den försvinner sannolikt inte – kommer terrordåden att fortsätta. Men de flesta kommer att vara småskaliga attacker utförda av ensamma aktörer, säger Thomas Renards.
