Amnesty hävdar att Ukraina försatt civila i fara genom att man använt en teknik där kriget kommit för nära civila.
De säger att landet kränkt den internationella humanitära rätten genom att ha skjutit från befolkade bostadsområden och etablerat baser i civila byggnader, som skolor och sjukhus. Enligt Amnestys kartläggning har ukrainska styrkor positionerat sig i civila byggnader i totalt 19 städer och byar.
– Att vara i en defensiv position undantar inte den ukrainska militären från att respektera internationell humanitär rätt, säger Amnestys generalsekreterare Agnès Callamard i ett uttalande på organisationens hemsida.
”Överdriven” vinkling hur Ukraina placerar trupper
Men påståendena har mötts av stor kritik av experter och på sociala medier. Ove Bring, professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att Amnestys beskrivning är överdriven och inte gör rättvisa åt de regler som gäller. Han menar att Amnestys rapport vinklar frågan om hur Ukraina har placerat sina trupper bland civilbefolkningen.
– Det finns ett tillägg i Genèvekonventionen att man i allra möjligaste mån måste undvika att placera sina eldställningar bland civilbefolkningen. Men det beror ju på om det finns ett alternativ, säger Ove Bring.
– När den ukrainska militären försvarar ett bebyggt område så letar de efter tomma lokaler för att ha sin utrustning och personal där. Man kan hamna i en position där man måste skjuta tillbaka mot de ryska ställningarna och då kan det hända att man är tvungen att göra det från bebyggda områden. Det är inte säkert att det finns ängar eller skog i närheten.
Amnestys rapport har inte heller tagits emot väl av Ukraina. President Zelenskyj säger bland annat i sitt nattliga tal att organisationen "förskjuter ansvaret från angriparen till offret", och kallar rapporten för "omoralisk selektivitet".
”Det ena rättfärdigar inte det andra”
Said Mahmoudi, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, säger att om Amnestys uppgifter om de ukrainska styrkorna stämmer så räknas det som en överträdelse av krigets lagar.
– Ukraina är Europas näst största land, vad gäller yta, så det är inte alls någon brist på platser att välja för militära operationer. Till skillnad från till exempel i Gaza där det är så pass trångt att det inte finns möjlighet att skilja på civilbefolkningen och de militära operationerna, säger Said Mahmoudi.
Han menar att oavsett vad Ryssland gör så rättfärdigar inte det att överträda krigets lagar.
– Det ena rättfärdigar inte det andra, Rysslands brott är grova. Att överhuvudtaget gå in i Ukraina är ett grovt brott. Det är inte fråga om att försvara Ryssland, men det är två styrande parter där båda två är bundna till regler som gäller under strider som de måste beakta och därmed finns det en skyldighet att skilja på civilbefolkningen och militära resurser, säger Said Mahmoudi.
– Det är inget försvar att säga ”eftersom vi är svagare eller eftersom vi försvarade oss mot Ryssland så var vi tvungna att använda oss av skolor eller sjukhus”.
LÄS MER:Zelenskyj slår tillbaka mot Amnesty
LÄS MER:Anfall från kärnkraftverk: Ukraina i svår sits
