Nya incidenter i Persiska har fått temperaturen att stiga med anklagelser och krigshot. President Donald Trump har beordrat sina styrkor i regionen att sänka varje iransk båt som provocerar amerikanska fartyg. USA har bland annat tungt beväpnade flygplan av typ AC 130 och Apache-helikoptrar för attack- och understödsuppdrag i beredskap.
Utvecklingen är kanske lite oväntad då virusutbrottet slår hårt mot människor och ekonomi både i Iran och USA, inklusive försvarsmakterna. Men Rouzbeh Parsi, chef för Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram och Iranexpert, är inte förvånad:
– Under ytan har konflikten snarare förvärrats. Det vi ser nu är att det också får en yttre effekt, säger han.
USA har försökt stoppa varje försök av Iran att få in resurser för att klara hälsokrisen, säger han. Senast gällde det ett nödlån från Internationella valutafonden. EU bistod ansökan, men inte Washington.
– Iran har pengar, men de är inte värda mycket eftersom landets valuta mer eller mindre kraschat sedan amerikanerna införde de ekonomiska sanktionerna igen 2018. Iran har hårdvaluta utomlands från försäljning av olja och andra produkter. Men pengarna kommer inte tillbaka till Iran därför att bankerna inte vågar genomföra transaktionerna, säger Rouzbeh Parsi och konstaterar:
– Coronapendemin hade kunnat lätta på spänningarna om länderna hjälpts åt, men det har inte varit fallet.
Det är inget nytt att Iran trakasserar amerikanska örlogsfartyg med mindre snabbgående patrullbåtar i Persiska viken, men insatserna har höjts.
– Tidigare visste båda parter att det var en skuggboxning i mångt och mycket. Konflikten har funnits där utan att den eskalerat bortom kontroll. Men enligt Trump ska militären skjuta tillbaka så fort de kommer i närheten. Om Pentagon gör det, och Iran fortsätter att skuggboxas, blir situationen en helt annan, säger Rouzbeh Parsi.
USA fördömer även Irans uppskjutning av sin första militära satellit från öknen i västra Iran tidigare i månaden. Det tolkas som ett tecken på att landet satsar på att utveckla kärnvapen i strid med det internationella kärnenergiavtal som Trump har lämnat. Nyheten släpptes av Revolutionsgardet som amerikanen har stämplat som en terrororganisation.
– Revolutionsgardet vill under coronakrisen framstå som professionell, och har ett behov av att haussa upp sina aktier med ett test som har lyckats efter nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet. Det finns också en sorts intern maktkamp mellan Revolutionsgardet och militären.
– Utrikespolitiskt och militärt handlar det om att Iran behöver, utifrån sin försvarsdoktrin, ha tillgång till oberoende signalspaning för att ha koll på sin omgivning och vad de uppfattar som reella fiender, framför allt USA och Israel.
Vad som oroar amerikanerna, säger Rouzbeh Parsi, är att principerna för att få upp en satellit och en interkontinental missil är mer eller mindre desamma.
– Iran har också visat med sina kortdistansmissiler att de har förbättrat precisionen mycket. Det är inget omedelbart hot mot USA och dess allierade, men visar att Irans kapacitet kan komma att hamna på en plats där USA inte längre kan avfärda Iran, som kommer att ha motmedel om det skulle attackeras.
Iran är en militär motståndare i en helt annan division än andra länder i Mellanöstern, enligt Rouzbeh Parsi:
– Därför vill de skylta med den potentialen främst från att avskräcka USA från att angripa. Amerikanerna å sin sida uppfattar det som en provokation.
Under viruskrisen har offensiven i nordväst avtagit, men med närmare en miljon flyktingar i primitiva läger. I nordost uppges minst 40 civila, varav elva barn, ha dött när en bomb detonerade i en tankbil i staden Afrin på tisdagen. I konflikten stöder Iran president Bashar al-Assad tillsammans med Ryssland och Turkiet.
I krigets Jemen, där Iran och Saudiarabien står på olika sidor, har separatister brutit med den internationellt erkända regeringen och hävdar att de har kontroll över staden Aden. Israel har fått en ny regering men med samma premiärminister som betraktar Iran som ett existentiellt militärt hot.
– Utifrån Irans perspektiv gäller det att möta fienden så långt bort som möjligt från det egna territoriet, att markera närvaro i till exempel Irak och attackera USA där för att inte få in amerikanerna i Iran. Det är deras självbild.
– Vad coronautbrottet har gjort är att alla är upptagna av annat. Men vad man måste komma ihåg är att de flesta av de här konflikterna fanns innan Iran dök upp. Den lokala aktörerna kan fortfarande ha sina egna motiv och dra in egna pengar och gör inte rakt av vad Iran vill. De rekryterar ur lokalbefolkningen och existerar utifrån de lokala förhållandena. Om du stänger kranen i Iran försvinner inte Hizbollah i Libanon.
I Libanon sker nu våldsamma protester mot eländiga ekonomiska förhållanden och brist på mat. En liknande utveckling av ökad instabilitet till följd av coronautbrottet är den största risken för makteliten i den präststyrda islamiska republiken. Enligt Världshälsoorganisationen WHO fanns på onsdagen över 92 000 bekräftat smittade och över 5 800 döda, och det är säkert en underskattning, enligt Rouzbeh Parsi:
– Det har definitivt bidragit till att stjärnan dalar för regeringen. Som formellt ansvarig för sjukvården har den lidit mycket av sin egen initiala oförmåga och ovilja att se sanningen i vitögat och att förmedla den till befolkningen. Men det är viktigt att komma ihåg vad gäller den iranska regimen att inom den finns en hel del individer och grupper som är mer fiende med varandra än med USA hur mycket de än skriker. Om man tänker på det i termer av regim blir det svårt att förstå varför de hela tiden fäller krokben på varandra och varför de är så inkompetenta.
Regeringen har schabblat, men det gynnar Revolutionsgardet, menar Rouzbeh Parsi:
— Deras kanaler gör inget annat än att kritisera regeringen och vice versa. Men eftersom Iran, precis som de flest staterna i regionen, är rätt repressivt innebär det att det inte finns så många andra institutioner man kan vända sig till. Samhället är kuvat och stukat, och det ser ju säkerhetstjänsten till att det förblir. Så i slutändan är det ändå staten man måste vända sig till för att få hjälp.
