Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vit rök ur den 140 meter höga skorstenen till block 3 på Karlshamnsverket i augusti 2022. Arkivbild.
Vit rök ur den 140 meter höga skorstenen till block 3 på Karlshamnsverket i augusti 2022. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

EU:s klimatspurt – för att undvika Sverige

EU ökar farten för att nå så många klimatuppgörelser som möjligt redan till årsskiftet.
En av orsakerna: oro för vad Sveriges nya regering egentligen har för syn på klimatet.

Sommaren 2021 lade EU-kommissionen fram sitt stora "fit for 55"-paket med en lång rad åtgärder för att få ned utsläppen till år 2030 med minst 55 procent jämfört med nivåerna 1990.

I vanlig ordning har de olika lagförslagen sedan behandlats av EU-parlamentet och av medlemsländerna i EU:s ministerråd – varpå slutliga kompromissförhandlingar inleddes för några månader sedan.

Nu spurtas rejält för att hinna med så mycket som möjligt före årsskiftet. Det beror som vanligt på att nuvarande ordförandeland i ministerrådet – Tjeckien – vill nå så långt man kan. Men också på att det finns en klar oro, åtminstone i EU-parlamentet, för vad nästa ordförandeland – Sverige – har för avsikter på klimatområdet.

Ingen optimism

Inte minst är oroligheten tydlig hos den svenska oppositionen.

– Jag märker en stor oro här nere bland mina kollegor att svenska ordförandeskapet inte kommer att vara så ambitiöst som man hade hoppats på, säger EU-parlamentsledamoten Emma Wiesner (C), på språng till ännu en kompromissförhandling i samband med EU-parlamentets sittning i Strasbourg den här veckan.

– Man hade sett det som en lättnad, att om vi inte hinner klart (före årsskiftet) så kommer i alla fall Sverige att kunna knyta ihop säcken. Men den optimistiska synen på det svenska ordförandeskapet finns inte längre kvar i och med att regeringen går hårt åt klimatmålen. Det gör att förväntningarna sänks på det svenska ordförandeskapet och man snabbar på här nere för att inte lämna något efter sig till Sverige, säger Wiesner.

Måste uttala ambition

Även Sveriges nya regeringspartier har känt av oron.

– Ja, det finns en vilja att bli klar därför att man har naturligtvis följt debatten i Sverige, säger Karin Karlsbro (L).

Hon manar kollegorna hemma att vara tydliga.

– Min åsikt är att regeringen måste kristallklart uttala sin ambition med målen för att sänka utsläppen. Vi lutar oss mot EU och EU:s regelverk, men Sverige är också en del av EU och vad Sverige gör ger effekt på det samlade EU, säger Karlsbro.

EU-parlamentet och ministerrådet har hittills enats om tre av 14 lagförslag i "fit for 55"-paketet. Nu är även helgmöten inplanerade för att bland annat försöka bli klara med till exempel nya regler för handeln med utsläppsrätter, ETS.

"Obefogad oro"

De förhandlingar som eventuellt inte blir klara i år kommer att få förhandlas vidare i vår av framför allt nya miljöministern Romina Pourmokhtari (L). Partikollegan Karlsbro ser det som en chans för regeringen att visa framfötterna.

– Det finns en stor möjlighet för Sveriges regering att kliva fram och inleda det här ordförandeskapet på ett offensivt sätt, säger Karlsbro.

Nya EU-ministern Jessika Roswall (M) tycker emellertid inte att någon behöver oroa sig.

– Det är en obefogad oro, därför att vi har höga ambitioner i regeringen. Vad gäller just ordförandeskapet så är en av prioriteringarna att nå i mål med fit for 55-paketet, säger ministern.

Bra för klimatet?

Roswall besökte EU-parlamentet under tisdagen som en del av förberedelserna inför i vår och betonar att klimatförslagen är högt prioriterade även för Sverige.

– Jag vet inte hur långt tjeckerna kommer att hinna, men det som inte blir klart vill vi ju verkligen se till att vi kommer i mål med, säger Roswall.

Emma Wiesner konstaterar för sin del att den stora vinnaren kan bli klimatet – om lagstiftningen blir klar tidigare än väntat.

– Det blir ju inte en fjäder i hatten för det svenska ordförandeskapet, som man kanske hade hoppats på, men för klimatet är det en jättevinst, säger Wiesner i Strasbourg.

Karin Karlsbro är enda L-ledamot i EU-parlamentet. Arkivfoto.
Karin Karlsbro är enda L-ledamot i EU-parlamentet. Arkivfoto. Bild: Fredrik Persson / TT

Fakta: Fit for 55

EU:s medlemsländer är överens om att hela EU ska vara klimatneutralt när det gäller utsläpp av växthusgaser år 2050. Inledningsvis är målet att utsläppen år 2030 ska ha minskats med 55 procent jämfört med basåret 1990.

För att nå dit lade EU-kommissionen i juli 2021 fram 14 tunga förslag om allt från handeln med utsläppsrätter, ökad energieffektivitet och utfasning av bensinbilar till skärpta krav på skogsbruket och hållbara bränslen i flyg och fartygstrafik.

Förslagen har behandlats parallellt av medlemsländerna i ministerrådet och av EU-parlamentet och diskuteras nu i olika kompromissförhandlingar mellan de två institutionerna och EU-kommissionen. Tre av lagförslagen har redan nått till preliminära uppgörelser.

Siffran 55 procent tros därtill nu landa i minst 57 procent, med hänvisning till de beslut som fattats.

Fakta: Ordförandeskap i EU

EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Belgiens förre premiärminister Charles Michel.

Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemsländer under ett halvår i taget. Så här ser listan ut i år och framöver:

2022: Frankrike (våren), Tjeckien (hösten)

2023: Sverige (våren), Spanien (hösten)

2024: Belgien (våren), Ungern (hösten)

2025: Polen (våren), Danmark (hösten)

2026: Cypern (våren), Irland (hösten)