Ett år till för Stoltenberg som Natochef

Norges förre statsminister skulle egentligen åka hem till Oslo i höst och bli riksbankschef. Men nu får han stanna i Bryssel i minst ett år till, då hans förordnande som Nato-chef förlängts till den 30 september 2023.

– Vi står inför en ödestid för europeisk säkerhet. Jag är hedrad av förtroendet som Natos stats- och regeringschefer har visat mig och kommer att lägga all min uppmärksamhet på att leda alliansen genom den här krävande tiden. Nato behöver en generalsekreterare som inte är på väg någon annanstans, särskilt just nu, säger Stoltenberg själv enligt nyhetsbyrån NTB.

Förlängningen är ingen överraskning. Trycket har varit hårt på Stoltenberg att stanna ett tag till, dels med tanke på den pågående krisen, dels på grund av att det ännu inte finns någon given ersättare.

Stolt statsminister

Norges statsminister Jonas Gahr Støre är stolt och nöjd och berättar att det var USA:s president Joe Biden som lade fram förslaget för övriga ledare vid torsdagens Nato-toppmöte.

– Han hoppades att kollegorna runt bordet skulle stödja det och det applåderas omedelbart, säger statsministern till NTB.

– Det vittnar om det stora förtroende han har arbetat fram för sig. Det är ett erkännande av hans insats och det känns fint att vara norsk statsminister och höra alla de goda orden om honom, säger Støre.

Ny norsk riksbankschef blir nu i stället Ida Wolden Bache, som tidigare varit bankens vicechef.

Mer stöd

På sin presskonferens efter toppmötet berättar Stoltenberg om fortsatt starkt stöd för Ukraina.

Men än så länge finns det en gräns.

– Vi är fast beslutna att göra allt vi kan för att stödja Ukraina. Men samtidigt har vi ett ansvar att se till att konflikten inte blir ett fullskaligt krig mellan Nato och Ryssland. Därför är medlemmarna överens om att inte sätta in trupp på plats i Ukraina, säger Stoltenberg.

Bland det stöd som ska ges finns nu också skyddsutrustning och utbildning i hur man skyddar sig mot en eventuell kemisk attack – eller biologisk eller rentav nukleär – från rysk sida.

– Det finns en verklig risk för ett fullskaligt användande av kemiska vapen på Ukrainas område, varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj när han talar via länk till G7-ländernas toppmöte, strax efter Nato-toppmötet.

Oro för kemattack

Stoltenberg håller med.

– Vi är oroliga. Ryssland har använt kemiska medel mot sin egen opposition och de har använt det på Nato-mark, i Salisbury. Och vi vet att Ryssland har underlättat och stöttat Assad-regimen i Syrien när de har använt kemiska vapen, säger Stoltenberg.

Hur Nato och USA kommer att svara på en eventuell kemattack vill dock ledarna inte gå in på.

– Det skulle leda till ett svar. Men hur beror på vilket sorts angrepp det blir, säger USA:s president Joe Biden på sin presskonferens efter mötena i Nato och G7.

Biden betonar hur enat väst har blivit av det ryska agerandet i Ukraina.

– Nato har aldrig, aldrig varit mer enat än vad det är i dag. Putin får precis det motsatta mot vad han menade när han gick in i Ukraina, säger presidenten i Bryssel.

Stridsgrupper

Vid Nato-toppmötet gav ledarna klartecken till de fyra nya multinationella stridsgrupper som håller på att sättas upp i Bulgarien, Rumänien, Ungern och Slovakien.

Stridsgrupperna är av bataljonsstorlek, med upp mot 2 000 man vardera, och innebär att Nato dubblar upp sitt antal grupper i öst. Sedan tidigare finns liknande grupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Totalt har Nato enligt Stoltenberg "hundratusentals" soldater i förhöjd beredskap i Europa, inklusive 100 000 USA-soldater samt 40 000 under direkt Nato-kommando i främst östra Europa.

Stoltenberg hoppas även att länderna ska enas om att skynda på ökningarna av sina försvarsutgifter. Nato har sedan länge en maning till länderna om att lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvaret, vilket fortfarande bara ett fåtal av de 30 medlemmarna verkligen gör.

– Säkerheten kommer inte gratis, betonar Jens Stoltenberg i Bryssel.