Just där en strömmande Moldau svänger av i en hårnålskrök genom Prag ligger på högra stranden en grön plätt, som efter sammetsrevolutionen 1989 fick namn efter 20-årige Jan Palach - studenten som 1969 brände sig till döds i protest mot Sovjets överfall på Tjeckoslovakiens töväder.
Här ligger filharmonikernas konserthus, och unga musiker skyndar förbi med sina instrument. Mahlers tredje symfoni står på repertoaren i december.
Från en affischpelare betraktar en annan kulturpersonlighet de jäktade ungdomarna. Arkitekten Eva Jiricna har lånat ut sina melankoliska ögon och röda naglar till kampanjen för Tjeckiens ordförandeskap i EU. På bilden bygger hon en spetsig palissad av sockerbitar.
På en annan affisch med samma tema är hockeystjärnan Jaromir Jagr i farten. Med en tesked sprätter han iväg en sockerbit mot betraktaren.
"Vi ska göra det sött för Europa", lyder kampanjens slogan. Det verkar inbjudande - tills utlänningen får veta att det är ett talesätt som också betyder att ge någon en "tuff tid".
Och så är det. Oavsett om den dubbla meningen är tänkt att gå fram eller inte, välkomnas övriga EU under vårens möten i Prag av en tvehågsen värd.
Motvilja inför Bryssel
Ingen förkroppsligar mer än landets president Vaclav Klaus den surmulna motvilja inför Bryssel som är så vanlig bland nationalstolta tjecker. Han residerar i den gamla slottsstaden, som ruvar på ett berg högt över Prag. Och där utanför presidentens palats ska inga EU-flaggor vaja. Inte ens under ordförandeskapet, deklarerar Klaus.
Det är över huvud taget svårt att finna tecken på att landet glädjer sig åt att få svinga EU:s klubba. Under två dagar i Prag ser GP inte fler än sex blåa fanor med EU:s gula stjärnering - varav fyra vid utländska beskickningar. Det kan jämföras med grannlandet Slovakiens huvudstad Bratislava, där du i centrum möter halvdussinet EU-symboler på högst en halvtimme hur du än rör dig.
Att tjeckerna ogärna hissar EU-flagg kritiserade franske presidenten Nicolas Sarkozy i sitt avskedstal som EU:s ordförande. Mer diplomatisk var EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, som visserligen skulle ha varit stolt om han fått se sin flagga vid Prags slott men som samtidigt konstaterade att han inte hört någon gruffa om att den aldrig synts vid Buckingham Palace i London.
Att tjeckerna är egenartade har många noterat. Vid ett besök förra året sa tyska förbundskanslern Angela Merkel att de påminde henne om moderna husiter - kättare som fått namn efter tjeckiske teologen Jan Hus, bränd på bål 1415 av katolska kyrkan.
Mest kättersk av alla tjecker är president Vaclav Klaus - kallad "provokatören från Prag".
Inte nog med att han är emot euron och EU:s Lissabonfördrag. Han anser även att den globala uppvärmningen är en farlig myt, där motåtgärderna hotar den ekonomiska tillväxten. Al Gore, som fick Nobels fredspris för sin klimatkamp, avfärdar Klaus som "arrogansens apostel".
I höst har Klaus besökt Irland och brutit mot protokollet genom att träffa en ledare för de segrande nej-sägarna i landets folkomröstning om Lissabonfördraget.
- Min företrädare Vaclav Havel tyckte också om att möta dissidenter i olika länder, så nu ska jag träffa en EU-dissident. Jag ser mig själv som en av dem, sa Klaus.
Stort inflytande över opinionen
Han är ekonom och var motvalls redan under kommunisttiden. En agent för säkerhetspolisen, som infiltrerade Klaus marknadsliberala seminarier, skrev i sin rapport att "uppträdande och attityder visar att han ser sig som ett missförstått geni".
Som president har Klaus ingen betydande formell makt. Men i likhet med sin företrädare, den filosofiske Havel, har han stort inflytande över folkopinionen.
Hans kamp mot EU-byråkratin går hem i landets ölstugor, lika brunmurriga som pilsnern själv. Hans ifrågasättande av det europeiska etablissemanget och vad som där anses politiskt korrekt väcker sympati även i andra grupper.
- Vår president har synpunkter på allt. Det är bra. Han är en intelligent man, säger 31-åriga Michaela Zahradnik, som arbetar i hälsobutik och inte är urtypen för en öldrickare.
EU har inget större stöd hos folket, anser hon.
- Nej, alla klagar. Folk säger att EU stoppar så många saker. Som att vi måste köpa mat från utlandet eftersom vår egen har svårt att klara EU:s regler och blir utkonkurrerad.
Själv vurmar hon för djurens rättigheter. Och där har det enligt Michaela varken gjort till eller från att landet gått med i EU.
- Allt handlar bara om pengar.
Tjeckien har haft stark tillväxt och börjar komma ifatt västliga EU-länder, även om kommunisttidens efterblivenhet ännu märks i grå och slitna kvarter bortom Prags upprustade kärna.
Och trottoarernas många raggiga män vittnar om att återhämtningen inte kommit alla till godo - och om att världens högsta ölkonsumtion har sitt pris.
Nu väntar bistra tider. Tillväxten har i hög grad drivits av utländska biltillverkares etableringar, men där slår den ekonomiska krisen hårt. I oktober föll industriproduktionen med 7,6 procent jämfört med ett år tidigare. En tvärvändning - september hade istället bjudit på en ökning med 8,9 procent.
Regeringen lågt förtroende
Det är inte enda bekymret regeringen har att hantera samtidigt med ordförandeskapet. Premiärminister Mirek Topolanek och hans konservativa Demokratiska medborgarpartiet (ODS) ligger risigt till i opinionen.
I oktober skåpade socialdemokraterna hem regionvalen, och vore det parlamentsval nu skulle regeringsmakten återgå till partiet som är ett av Europas äldsta, grundat 1872, och som till skillnad mot i andra öststater inte är ett omstöpt kommunistparti. I Tjeckien har kommunistpartiet istället överlevt som sådant och har ett betydande stöd.
Premiärminister Topolanek själv har i likhet med sitt parti ingen lycka i opinionen. I oktober hade bara 18 procent av tjeckerna förtroende för honom - i topp bland politikerna låg president Klaus med 60 procent.
Att regeringen är impopulär har flera orsaker, som åtstramningarna för att minska statens underskott. Landet måste få bättre balans i budgeten om det ska kunna byta korunan mot euron. Ekonomiska analytiker tror inte det är möjligt förrän 2013.
Koalitionsregeringens två mindre partier - kristdemokraterna och de gröna - kräver att ett måldatum sätts för övergången. Men premiärministern vill inte spika något sådant, medveten om den EU- och euro-skeptiska opinion som finns i hans eget parti.
Den strömningen har anförts av president Klaus, som grundade ODS på tidigt 1990-tal. Han begärde dock utträde vid partiets kongress nu i december, och medarbetare runt honom arbetar med att bilda ett nytt högerparti med tydligare EU-skepsis.
I parlamentet väger det jämt mellan regering och opposition. Bara genom svajigt stöd från avhoppade politiska vildar har Topolanek överlevt fyra misstroendevotum sedan valet 2006.
Vanligen råder inhemsk borgfred när ett land leder EU. En sådan uppgörelse finns också i Tjeckien, men socialdemokraternas framgångsrusige ledare Jiri Paroubek har sagt att det enbart gäller utrikespolitiken. Han utesluter inte nya misstroendevotum under ordförandeskapet. För att avstå från sådana krävde han strax före jul ett löfte om nyval i oktober 2009 - vilket regeringen avvisade som "utpressning".
Lissabonfördrag och radarbas svåra frågor
Två stora frågor ska slussas genom parlamentet i vår. Det ena är att Tjeckien som näst sista land ska godkänna Lissabonfördraget. Här har Topolanek inga problem med de EU-positiva socialdemokraterna. Motståndarna finns istället i hans eget parti, som brittiska konservativa beskriver som sitt mest närstående i Europa.
Ett extra aber är att godkännandet även fordrar presidentens signatur, och Klaus har sagt att han inte sätter dit sitt namn så länge irländska folket inte röstat ja.
Men svårast för regeringen blir att få parlamentet att säga ja till en radarbas på tjeckisk mark som del av USA:s missilförsvar i Europa.
Här finns en kraftfull nej-opinion, och socialdemokraternas framgång beror i mycket på att partiet är emot radarbasen.
Så det kommande halvåret blir långt ifrån sockersött för Tjeckien - snarare en tuff tid.
