Halvvägs mellan det norska fastlandet och Nordpolen tornar den futuristiska betongentrén upp sig ur det snöklädda berget. Ovan jord är växtligheten mycket sparsam. Men under marken, djupt inne i den arktiska permafrosten, förvaras omkring en miljon fröprover som alla är varianter av odlade grödor.
Svalbards globala frövalv fungerar som ett slags gigantiskt bankfack för den genetiska mångfalden: ett sätt att säkra världens livsmedelsförsörjning i händelse av sjukdomar, krig och naturkatastrofer.
För Rosa Lía Barbieri är kontrasterna mellan hemstaden Brasilia och Longyearbyen stora. De 20 minusgraderna biter i kinderna och det sägs finnas fler isbjörnar än människor här. Hon har kommit för att symboliskt lämna över en av de lådor som genbanken Embrapa har skickat hit, med prover från bland annat ris, lök och melon.
– Det är väldigt viktigt för oss att ha en reservuppsättning av vår frösamling här, säger hon till TT:s utsända i Longyearbyen.
– I Brasilien riskerar klimatförändringar och åldrande bönder i kombination med en ung befolkning som inte vill bo kvar på landsbygden att leda till genetisk erosion.
"Domedagsvalvet"
Frövalvskoordinatorn Åsmund Asdal tycker inte om det smeknamn som medier brukar ge hans arbetsplats: domedagsvalvet. Tanken är inte att kunna återplantera en utplånad värld – även om man skulle kunna komma en bra bit på vägen – utan snarare fungera som en säkerhetskopia för fröer som kan befinna sig i riskzonen.
– Vi är inte så glada över den etiketten. Frövalvet har inte byggts för en domedag i en avlägsen framtid, utan det handlar om att aktivt säkra den genetiska mångfalden i morgon, om fem år, om tio år, säger han.
– Förvaras värdesaker på bara en plats är de sårbara. Här kan världens genbanker säkra kopior av sina fröer.
Sedan 2008 har det gått att skicka fröer till Svalbard. Valvet öppnas några gånger om året för nya insättningar. Den här gången är intresset rekordstort. Över 60 000 fröprover har packats i 170 lådor från 36 genbanker från alla kontinenter.
Till och med Norges statsminister Erna Solberg är på plats för att lämna över certifikat till de genbanker som bär fram sina fröer till valvets ingång, stämningsfullt ackompanjerat av den lokala manskören.
– Frövalvet är viktigt av många anledningar, säger Solberg till TT efter ceremonin.
– När klimatförändringarna sker så kan det vara bra att kunna gå tillbaka till originalfröer för att använda deras egenskaper i utvecklingen av nya motståndskraftiga grödor för världen i en framtid med ett annat klimat.
Vatten läckte in
Frövalvet är byggt för att stå emot katastrofer. Ingången ligger långt ovanför potentiellt stigande havsnivåer, det är jordbävningssäkrat och naturligt isolerat av permafrosten för att garantera att innehållet håller sig fryst i decennier framöver. Det ska till och med klara av en atombomb.
Och visst var det från himlen som hotet kom.
Men det handlade inte om en krigshandling från främmande makt – utan om de stora regnmängder som föll över Spetsbergen i oktober 2016. Plötsligt sipprade vatten in i entrétunneln och myndigheterna insåg att valvet behövde rustas upp för att stå emot vädrets makter.
Svalbard är en av de platser där den globala uppvärmningen sägs gå som allra snabbast och förutom att dagarna har blivit varmare så har de också blivit blötare.
"Den naturliga kylan var en av de främsta orsakerna till att frövalvet byggdes på Svalbard. Varmare temperaturer till följd av klimatförändringen har emellertid gjort att permafrosten inte har lagt sig som planerat runt ingången. Det ledde till att vatten trängde in i den yttre delen av tunneln" skriver förvaltningsmyndigheten Statsbygg.
"Inte klimatberoende"
Det kan tyckas ironiskt att valvet har blivit ännu ett offer för ett av de problem som det är tänkt att skydda andra från. Men fröerna var aldrig i fara, understryker Åsmund Asdal. Och dessutom har Norges regering plöjt in miljoner för att göra tunnlarna vattentäta och uppgradera motståndskraften mot allehanda störningar.
– En hög nivå av säkerhet är nödvändig. Nu är det inte så hög omsättning av fröer på svarta marknaden, så ekonomiskt motiverade inbrott är inte så troliga. Men det är viktigt att vi är förberedda på terrorism, naturkatastrofer och liknande, säger Asdal.
– Men även om klimatförändringarna förvärras kommer frövalvet att vara säkert. Det är inte beroende av klimatet. Vi har ett kylsystem på plats som fungerar även om permafrosten försvinner.
Sofia Eriksson/TT
Svalbards globala frövalv ligger insprängt i en tidigare gruva i berget i närheten av Longyearbyens flygplats på ön Spetsbergen i Norge.
Frövalvet fungerar som säkerhetslager för världens genbanker i händelse av krig, sjukdomar och naturkatastrofer. Det invigdes i februari 2008 och i dagsläget finns här omkring en miljon fröprover, som är varianter av en odlad gröda. Varje prov innehåller i genomsnitt mellan 300 och 500 fröer av samma sort. Det finns över 150 000 varianter av vete och ris och närmare 80 000 varianter av korn. Andra välrepresenterade grödor är durra, majs, ögon- och sojabönor.
Sammanlagt finns plats för 4,5 miljoner olika fröprover i tre bergrum, men fram tills nu har bara ett av dem använts.
Fröerna förvaras djupt nere i den arktiska permafrosten, över hundra meter in i berggrunden. Bergrummet har ett extra kylsystem som ser till att temperaturen konstant ligger på minus 18 grader.
Frövalvet finansieras främst av den norska staten. Nordgen ansvarar för driften.
Svalbard ligger i Norra ishavet, ungefär halvvägs mellan Norge och Nordpolen. Här sägs det finnas fler isbjörnar än människor.
Över 2 000 personer bor i Longyearbyen på huvudön Spetsbergen, omkring 130 mil från Nordpolen. Omkring 450 personer bor i den ryska gruvstaden Barentsburg medan färre än tio bor i den sovjetiska spökstaden Pyramiden. Ny-Ålesund och Hornsund huserar framförallt forskare.
Enligt 1920 års Svalbardstraktat tillhör ögruppen Norge. Övriga nationer som har undertecknat avtalet äger dock tillträde till öarna och kan driva näringsverksamhet där. Norsk lagstiftning gäller och förvaltningen lyder under det norska justitiedepartementet.
Den lokala administrationen leds av sysslomannen i Longyearbyen.
Svalbard är demilitariserat och får inte användas för krigsändamål. Till följd av de ryska militära anläggningarna på Kolahalvön anses dock ishavsområdena runt Svalbard ha stor militärstrategisk betydelse. Möjligheterna att utvinna olja i Barents hav bidrar också till ett stort internationellt intresse för området.
Källa: Visit Svalbard, Landguiden/UI
Arktis är polarområdet runt Nordpolen. Det finns olika sätt att bestämma vad som tillhör Arktis, bland annat genom temperaturen eller trädgränsen. Men ofta räknas den nordligaste delen av Norge, större delen av Island, hela Grönland, de norra kusterna i Alaska, Kanada och Ryssland samt Norra ishavet som Arktis.
Den globala uppvärmningen går enligt forskare ungefär dubbelt så snabbt i Arktis som i resten av världen. Och området kring den norska ögruppen Svalbard i Norra ishavet är en av de platser där den går som allra snabbast.
Sedan 1970 har den årliga genomsnittliga medeltemperaturen på Svalbard stigit med mellan 3 och 5 grader medan medeltemperaturen på vintern har ökat med över 7 grader, enligt rapporten Climate in Svalbard 2100 som har gjorts på uppdrag av den norska miljömyndigheten. Fortsätter utsläppen att öka kan den årliga genomsnittstemperaturen öka med mellan 7 och 10 grader till 2100. Det skulle innebära att Svalbards medeltemperatur går från 8-9 minusgrader till 1-2 plusgrader.