Terrornivån har höjts på Nordirland och poliser har attackerats av upprörda demonstranter med brandbomber.
Det är återigen spänt i de nordliga delarna av den irländska ön och det hela bottnar i den konfliktfyllda historia som präglat Irland under de senaste decennierna. GP förklarar vad det är som föranlett de nya spänningarna i Nordirland.
30 år av ”trubbel”
För att förstå vad som händer nu behöver vi ta ett snabbdyk ner i Nordirlands historia.
Den irländska ön är i dag uppdelad i två delar: Irland och Nordirland. År 1921 slog sig det mestadels katolska Irland fria från det mestadels protestantiska Storbritannien.
Några grevskap i norra Irland, där majoriteten var protestanter och lojala till Storbritannien, blev till Nordirland som fortsatte att styras från London.
Nationalister och lojalister
Det finns en del olika termer som används när man pratar om de olika sidorna av konflikten.
Den protestantiska delen av folket i Nordirland, som fortfarande var lojala till Storbritannien och det brittiska hovet, kallas ofta för protestanter, lojalister eller unionister.
Den katolska delen av folket i Irland, som till stor del ville ha irländsk självständighet, kallas ofta för katoliker, nationalister eller republikaner.
I runt 50 år styrde samma parti, Ulster Unionist Party, Nordirland och de prioriterade den protestantiska majoriteten i landet. Den katolska minoriteten i området blev utsatta för diskriminering i både arbetsliv och privatliv och missnöjet växte.
På 60-talet inspirerades man av den amerikanska medborgarrättsrörelsen och partiet Northern Ireland Civil Rights Association bildades för att uppmärksamma diskrimineringen.
Rörelsen möttes av mycket motstånd och våldsamma konfrontationer uppstod. Väpnade oppositionsgrupper bildades och en väpnad konflikt inleddes.
Det blev starten på den 30-års stökiga och våldsamma period som på engelska kallats för ”Trubblet” eller ”Bekymren”, där mer än 3 500 personer dog.
Våldet och grundandet av Provisoriska IRA
År 1969 präglades av demonstrationer och våld. Under ett uppror i Nordirlands huvudstad Belfast dödades 8 personer och 750 skadades, vilket ledde till att nästan 2 000 familjer var tvungna att fly sina hem.
En två mil lång mur byggdes för att skilja katolska och protestantiska områden i Nordirland, i hopp om att det skulle minska våldet mellan folkgrupperna.
Samma år grundades organisationen Provisoriska IRA (Provisoriska irländska republikanska armén), som motsatte sig starkt den brittiska militära närvaron i Nordirland och som skulle bli en av de mest kända paramilitära grupperna.
Under 70-talet tilltog våldet allt mer. Den brittiska militären byggde interneringsläger och införde en lag om att personer som misstänktes ha avsikter att använda våld kunde sättas i fängelse i ett halvår utan en rättegång.
Den blodiga söndagen
Flera sammandrabbningar inträffade mellan militären, civila demonstranter och paramilitära grupper från båda sidorna.
Den mest ökända av dem är den blodiga söndagen. Den 30 januari 1972 dödade brittiska soldater 14 obeväpnade demonstranter och skadade ytterligare 15 stycken. Provisoriska IRA utförde en hämndaktion några månader senare, som kallats för den blodiga fredagen, där 22 bomber exploderade i Belfast vilket ledde till att nio personer dog och 130 personer skadades.
Två år senare utförde en annan paramilitär grupp, Ulster Volunteer Force, ett bombattentat i den irländska huvudstaden Dublin där 33 personer dog.
Provisoriska IRA ska även ha lurat in brittiska soldater i ett bakhåll, där 18 av dem dödades. Samma dag mördades Lord Mountbatten, en medlem i den brittiska kungafamiljen.
Långfredagsavtal och modern tid
Efter decennier av våld började ledarna för de olika sidorna att vilja få igenom ett fredsavtal. På långfredagen den 10 april 1998 upprättades ett avtal där de olika grupperna gick med på att lägga ner sina vapen.
Avtalet gav ett löfte om att Nordirlands ställning som en del av Storbritannien inte fick ändras utan befolkningens godkännande. De fick också en försäkran om att de skulle kunna ansluta sig till Irland om en majoritet önskade det.
Men trots att stridigheterna upphörde, så finns det fortfarande en stark splittring bland folket. Beslut som brexit och Storbritanniens utträde från EU har bara spätt på spänningarna, uppger AP.
Under 2000-talet har det varit relativt lugnt i Nordirland, med undantag för ett fåtal händelser. Den 28 mars i år höjde brittiska säkerhetsstyrkor terrorhotnivån från betydande till allvarlig, vilket är den första förändringen på 12 år.
I år har även flera poliser attackerats i Nordirland, bland annat med brandbomber och med skjutvapen, där några av attentaten har kunnat kopplas till Nya IRA – en dotterorganisation till Provisoriska IRA.
På tisdagskvällen den 11 april landade USA:s president Joe Biden i Belfast för ett fyra-dagars besök i landet, trots det omfattande terrorhotet. Samma dag, bara timmar innan hans ankomst, hittades rörbomber på en kyrkogård i Londonderry.
LÄS MER:Vad händer i Nordirland 25 år efter freden?
LÄS MER:Fem punkter: Nya hot 25 år efter freden i Nordirland
