Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Representanthusets talman Nancy Pelosi och senatens minoritetsledare Chuck Schumer, båda demokrater, kräver att president Donald Trump avsätts med omedelbar verkan. Arkivbild.
Representanthusets talman Nancy Pelosi och senatens minoritetsledare Chuck Schumer, båda demokrater, kräver att president Donald Trump avsätts med omedelbar verkan. Arkivbild. Bild: J. Scott Applewhite/AP/TT

Demokratledare kräver att Trump avsätts i förtid

President Donald Trump måste avsättas med omedelbar verkan.
Det kräver de båda toppdemokraterna Nancy Pelosi, talman i representanthuset och Chuck Schumer, minoritetsledare i senaten.

– Det här är en nödsituation.

Det säger Nancy Pelosi och kräver att det 25:e tillägget i den amerikanska konstitutionen aktiveras för att avlägsna Trump från presidentämbetet.

På en pressträff slår hon fast att händelserna i den amerikanska huvudstaden på onsdagen var ett kuppförsök och hon säger att Trump är livsfarlig för amerikaner och för demokratin, rapporterar Reuters.

Tidigare under dagen konstaterade Demokraternas ledare i senaten, Chuck Schumer, samma sak.

Donald Trump kan inte fortsätta att vara president en endaste dag till efter tisdagens händelser i och utanför Kapitolium, meddelade han.

Schumer vill att vicepresident Mike Pence och regeringen utlöser författningens 25:e tillägg och avsätter Trump. Annars bör kongressen åter ställa Trump inför riksrätt.

"Ordnat överlämnande"

Samma krav kom tidigare under dagen från Jay Timmons, vd för industriföretagens branschorganisation National Association of Manufacturers.

I ottan på torsdagen godkände till slut kongressen formellt Joe Biden som landets näste president. Han kan därmed sväras in som president 20 januari. Godkännandet hade kraftigt försenats på grund av våldsamheterna inne i och kring kongressbyggnaderna.

Donald Trump lät därpå meddela i ett uttalande att det kommer att bli ett "ordnat överlämnande" av presidentmakten.

"Även om jag definitivt inte håller med om valresultatet, och fakta stödjer mig, så kommer vi att ha en ordnad överlämning den 20 januari. Jag har alltid sagt att vi ska strida för att enbart lagligt lagda röster räknades. Även om det här är slutet för den bästa första mandatperioden i en presidents historia så är det bara början på vår kamp att göra USA stort igen."

Pence i fokus

Det 25:e tillägget i författningen gör det möjligt för vicepresidenten att – tillsammans med antingen en majoritet av Trumpregeringens ministrar eller kongressen – slå fast att presidenten inte längre förmår utföra sitt uppdrag. Vid sidan om detta har en grupp demokrater i representanthuset, ledda av Ilhan Omar från Minnesota, tagit fram underlag för ytterligare en riksrättsprocess mot Donald Trump.

I en analys i juridiktidskriften Lawfare skriver bland andra Harvardprofessorn Jack Goldsmith att ett sådant förfarande skulle kunna innebära att presidenten förbjuds från att hålla några federala ämbeten i framtiden. Men det förväntas ta betydligt längre tid än att använda det 25:e tillägget.

Republikaner ändrade sig

Även en del republikanska politiker har börjat prata om möjligheten att avsätta presidenten. Redan under onsdagens kraftigt försenade process för att godkänna valresultatet syntes att presidenten tappat förtroendet från åtminstone en del av sina partimedlemmar.

Vanligtvis rör omröstningen i kongressen en ceremoniell formalitet om att godkänna elektorsrösterna. Denna gång hade Trumplojala ledamöter i förväg aviserat sina intentioner att utnyttja proceduren i ett sista försök att ogiltigförklara Bidens vinst.

Men efter oroligheterna var det flera av dessa republikaner som i stället uppgav att de skulle tona ner sin retorik.

En av dem som ändrade sig var Kelly Loeffler – den länge Trumptrogna republikanen från Georgia som ett dygn tidigare förlorade sin plats i senaten till demokraten Raphael Warnock. När hon fick ordet inför omröstningen sade hon om de tilltänkta protesterna mot Biden:

– Jag kan inte längre med rent samvete protestera mot valresultatet, sade hon och fick applåder i kammaren.

Vicepresident Mike Pence under kongressens arbete med att godkänna elektorsrösterna.
Vicepresident Mike Pence under kongressens arbete med att godkänna elektorsrösterna. Bild: J. Scott Applewhite/AP/TT

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, i januari 2021 startar det 117:e kongressmötet.

Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.

I nuläget har Republikanerna majoriteten i senaten med 52 ledamöter men efter valutgången i Georgia kommer partierna att vara jämnstarka – och den demokratiska vicepresidenten Kamala Harris har utslagsröst. Demokraterna styr i representanthuset med 233 ledamöter.

Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Källa: Representanthuset och senaten