Autumn Peltier
Kanada
När hon var åtta år och deltog i en ceremoni i ett reservat såg hon en skylt som varnade för att vattnet var förgiftat. Upptäckten väckte ett engagemang hos nu 15-åriga Autumn Peltier från territoriet Anishinabek Nation, knappt 40 mil norr om Toronto. Hon hade aldrig förut upplevt att vatten kunde vara giftigt och när hon var 12 konfronterade hon premiärminister Justin Trudeau och förklarade att hon ogillade hans politik för kontroversiella oljeledningsprojekt, varpå Trudeau ska ha svarat ”Jag vet”.
Inför framtiden hoppas hon en dag själv bli premiärminister eller miljöminister i Kanada.
Peltier har redan talat inför FN:s generalförsamling två gånger, om vikten av tillgången till rent dricksvatten och ursprungsfolkens syn på människans relation till marken och vattnet som vi lever av: ”Många människor tror inte att vatten är levande och har en själ. Mitt folk tror det.”
Nyligen nominerades hon till Barnens internationella fredspris för sitt engagemang för att skydda vattnet och marken. ”En dag kommer jag att vara en anmoder och jag vill lämna efter mig ett arv åt mina barnbarnsbarn så att de vet att jag jobbade hårt för att se till att de skulle ha en framtid”, har hon själv förklarat.
Peltiers engagemang har inspirerats av släktingen Josephine Mandamin, en ursprungsfolksaktivist som innan hon dog vandrade över 2500 mil längs olika sjöar för att öka medvetenheten om vikten av att skydda vatten från föroreningar.
Helena Gualinga
Ecuador
Som uppvuxen i ecuadorianska Amazonas har hoten mot regnskogen och ursprungsfolken alltid varit närvarande i Helena Gualingas liv. I samhället Sarayaku såg hon sina äldre släktingar kämpa mot stora oljebolag; en kamp som då handlade om att fysiskt skydda territoriet med vapen, men som idag på många sätt har flyttat in i domstolarna. När hon själv verkligen blev rädd för samhällets och Amazonas framtid, insåg hon att hon måste engagera sig som aktivist.
Amazonas framtid har fått allt mer uppmärksamhet efter årets stora bränder i framför allt Brasilien och Bolivia, där avskogningen sker i snabb takt och jordbrukare misstänks ha tänt på skog för att frigöra mer jordbruksmark. Men även exploateringen för exempelvis vattenkraft och oljeutvinning hotar regnskogen.
Sarakuyufolket lyckades i början av 2000-talet sätta stopp för oljeutvinning på deras mark efter att ha begärt att staten skulle skydda befolkningen snarare än företagen. Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter begärde att Ecuadors regering tillfälligt skulle avbryta exploateringen och röja området från sprängmedel. 2012 avslutades den juridiska processen med att Sarakuyafolket fick rätt och att staten skulle betala dem skadestånd.
”Genom att skydda ursprungsfolkens rättigheter, så skyddar vi även miljarder tunnland mark från exploatering”, har 17-åringen förklarat. I samband med den globala aktionsdagen för klimatet i september, med stora demonstrationer över hela världen, talade hon om de hot som ursprungsfolk får motta när de uttalar sig om klimatförändringar och skyddar sina territorier i Amazonas.
Aditya Mukarji
Indien
Aditya Mukarji började sin kamp för miljön och klimatet med att som 13-åring gå runt till caféer och restauranger i New Delhi för att försöka få dem att sluta använda sugrör av plast. På fem månader bidrog han till att över 500 000 sugrör byttes ut mot ekologiska alternativ. ”Människor lyssnar mer på barn som tar upp miljöproblem”, har han sagt.
Det allra första engagemanget sprang ur en video han såg, där veterinärer försökte avlägsna ett sugrör från en sköldpaddas nos. Sedan dess har Mukarjis roll som opinionsbildare bara vuxit.
Enligt myndighetsuppgifter produceras runt 17 000 ton avfall i New Delhi varje dag och det vill Mukarji ändra på. 15-åringen har också engagerat sig i kampen för att bevara skog, deltar i klimatstrejker och är volontär på organisationen Chintan Environmental Research and Action Group som arbetar med avfallssortering och miljömässigt hållbara lösningar i New Delhi.
Hans och andra unga indiska klimataktivisters krav på premiärminister Narendra Modi är bland annat att implementera ett ”grönt protokoll” på statliga institutioner och att han ska leda landet mot mer av en cirkulär ekonomi. Själv har Mukarji förklarat att Modi måste skydda skogar och våtmarker och förbjuda avskogning i utvecklingens namn. ”Engångsartiklar av plast borde förbjudas i hela landet, tillsammans med utökat producentansvar”, anser han.
Indien har skrivit under Parisavtalet och lyfter gärna sina investeringar i solenergi, men använder också fortfarande mycket kolkraft.
Amariyanna “Mari” Copeny
USA
Bara tolv år gammal har Mari Copeny gjort sig känd på bland annat sociala medier under namnet ”Little Ms Flint”, i sin kamp för rent dricksvatten. Det hela började med ett ifrågasättande av varför de nästan 100 000 invånarna i staden Flint i Michigan efter att man för snart fem år sedan bytt vattenkälla inte hade tillgång till bättre dricksvatten.
Det vatten som kom ur kranen hade höga halter av bakterier och bly. ”Det luktade konstigt och var brunt. Det var ingenting man ville dricka” har Copeny förklarat. Familjen minimerade tiden i duschen för att inte utsätta sig för kontakt med vattnet i högre utsträckning än nödvändigt och 12 personer i staden dog i legionärssjuka orsakat av bakterierna i vattnet. Ytterligare 79 insjuknade och tusentals barns utveckling riskerar att påverkas.
På sin twitter-profil deklarerar ”Little Ms Flint” att hon ska bli president i framtiden. 2016 fick hon åtta år gammal träffa USA:s dåvarande president Barack Obama efter att hon skrivit ett brev till honom om vattenkrisen hemma i Flint. Sju månader efter besöket godkände Obama en investering på 100 miljoner dollar för att reparera och förbättra stadens vattensystem. ”Hans besök bevisade för mig att ett barn kan förändra världen”, har Copeny berättat för The Oprah Magazine.
Idag har hon hunnit fylla 12 och fortsätter kampen för rätten till rent dricksvatten. Bland annat samarbetar hon med ett vattenreningsföretag för att förse samhällen som saknar rent dricksvatten med filter.
Artemisa Xakriabá
Brasilien
19-åriga Artemisa Xakriabá har engagerat sig i miljöförstörelsen i Brasilien och kämpar för klimaträttvisa, liksom för ursprungsfolkens rättigheter. Hennes fokus ligger på hur ursprungsfolken förföljs, hotas och mördas för att de försöker skydda sina territorier från avverkning och förstörelse.
”Vi ursprungsfolk är naturens barn, så vi kämpar för Moder Jord, eftersom kampen för Moder Jord är alla andra kampers moder. Vi kämpar för våra liv. Vi kämpar för våra heliga territorier. Men vi förföljs, hotas, mördas, bara för att vi skyddar våra territorier. Vi kan inte acceptera en enda till droppe av ursprungsfolksblod som spills,” deklarerade hon vid sitt tal under den stora klimatstrejken i New York nyligen.
Hennes främsta kamp är att stoppa miljöförstöringen av Brasilien och regnskogen i Amazonas, men Xakriabá har också tryckt på vikten av att se de globala sambanden och att unga klimataktivister i hela världen kämpar för samma sak eftersom deras framtid är sammankopplad genom klimatkrisen.
Uppvuxen i delstaten Minas Gerais i sydöstra Brasilien har hon det senaste året sett hur Xakriabástammen under president Jair Bolsonaro har stått inför statlig avskogning i sitt territorium, till förmån för jordbruk och gruvdrift. Avskogningen i Brasilien har ökat kraftigt sedan Bolsonaro tillträdde som president i januari. Han har varit tydlig med att ekonomisk utveckling i form av exploatering går före miljöhänsyn och ursprungsfolkens rättigheter och många av sommarens bränder i Amazonas tros ha startats av bönder som velat utöka sin jordbruksmark.
”Regeringarna i Brasilien och USA hjälper inte direkt. De främjar berättelser baserade på hat och en utvecklingsmodell som angriper naturen och ursprungsfolk. De här regeringarna försöker utrota oss. De är del i problemet”, har Xakriabá sagt.
