Uppgörelse väntas i maratonmöte

– Sista stegen är de svåraste, varnade EU:s permanente rådsordförande Charles Michel strax innan han lade fram sina kompromissbud till de 27 EU-ledarna på fjärde dagen av EU-toppmötet i Bryssel. Han hoppas ändå på en uppgörelse.

Men trots att flera källor sent i måndags rapporterade om att en uppgörelse var nära har ännu en natt passerat utan vit rök från toppmöteslokalen.

Men nu är det nära.

Efter diverse "tekniska justeringar" under natten är ländernas ledare på väg att samlas igen för att slutligt försöka enas om nästa långtidsbudget och coronastödet.

"Ja, det här är femte dagen av toppmötet och ordföranden har just återkallat de 27 stats- och regeringscheferna till 05.15", skriver ordförande Charles Michels presstalesman Barend Leyts på Twitter.

Svenskt ja?

För svensk del fick statsminister Stefan Löfven (S) redan i måndags kväll klartecken från riksdagens EU-nämnd att säga ja till det bud som nu ligger på bordet. Det uppger EU-nämndens ordförande Åsa Westlund (S) för TT.

– Jag skulle säga att han har fått ett väldigt tydligt mandat att säga ja, säger Westlund.

Den svenska regeringen säger sig vara nöjd. Men avgörande för ett ja blir att det kommer med starka skrivningar om att det ställs krav på att följa grundläggande, rättsstatliga principer för att få ta del av EU-pengar. Det uppger Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare med ansvar för EU-frågor hos statsministern och EU-ministern.

– Vi har drivit på för höga rabatter och bra klimatambitioner. Och det som är väldigt viktigt, och som är utestående fortfarande, är att vi får i en mekanism som gör att man villkorar pengar ur EU-budgeten och återhämtningspaketet med att man följer de grundläggande värderingar vi har i unionen.

Avgiften ökar

Regeringen bedömer att Sveriges årliga medlemsavgift till EU de kommande sju åren kommer att landa på omkring 45 miljarder kronor, en ökning med cirka 6 miljarder jämfört med i dag.

Det är sedan rabatten, som netto beräknas ge 8,5 miljarder per år, har dragits av.

Som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) beräknas den bli ungefär lika stor som de senaste sju åren, drygt 0,8 procent av BNI.

Att avgiften ändå bedöms öka i kronor räknat har att göra med att BNI ökar när ekonomin växer.

Riksdagens mandat till regeringen inför förhandlingarna var att avgiften som andel av BNI inte skulle öka.

Ökad rabatt

Den svenska rabatten ökar i måndagens bud med 246 miljoner euro per år, till 1 069 miljoner. Det motsvarar över tio miljarder per år. Danmark, Österrike och Nederländerna föreslås också få ökade rabatter.

Budet i fredags, vid toppmötets inledning, var ett 750 miljarder euro stort återhämtningspaket för att lyfta EU-länders ekonomi efter coronakrisen. 500 av dem skulle gå ut som bidrag och resten som lån.

Det som toppmötet nu verkar enas om är i stället 390 miljarder i bidragsdel och 360 i lån.

Det är 390 mer i bidrag än vad de sparsamma fyra – Sverige, Österrike, Nederländerna, Danmark – samt Finland från början kunde gå med på. Men fyra dagar senare var de redo att säga ja. För de fyra var det priset för att få behålla och öka avgiftsrabatten, att få ner bidragsdelen från 500 miljarder samt att få skrivningar om rättstatliga principer som villkor för EU-stöd för länder som Ungern och Polen.

Ungern och Polen

Osäkerheten är ändå fortsatt stor om alla länder kan acceptera budet.

– Vi har arbetat väldigt hårt och det här förslaget är frukten av en massa kollektivt arbete med alla ledarna och deras medhjälpare, sade Europeiska rådets ordförande Charles Michel inför slutrundan.

Ungern, men även Polen, har varit emot att knyta krav på rättstatsprinciper för EU-stöd. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har hotat med veto mot allt vad sådana skrivningar heter, vilket skulle kunna stjälpa hela lasset.

Den rättsstatsuppgörelse som uppges vara klar har samtidigt redan hunnit få kritik för att vara urvattnad jämfört med vad som tidigare föreslagits. I både Ungern och Polen hävdar regeringarna att deras ledare vunnit en stor seger i förhandlingarna. Uppgörelsens anhängare anser emellertid att de skrivningar som nu finns är tillräckliga.

Wiktor Nummelin/TT

Lars Larsson/TT