Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Dödliga attacker och bakhåll i Mali

Minst 30 människor har dödats i nya attacker mot avlägset belägna byar i Mali.
En talesperson för en av byarna är besviken på arméns oförmåga att skydda befolkningen – samtidigt som militären säger sig ha utsatts för ett dödligt bakhåll i samband med händelsen.

Uniformerade män i pick up-fordon dök upp i fyra byar som i huvudsak befolkas av den etniska gruppen dogon, säger en lokal tjänsteman under löfte om anonymitet. Attackerna i Bankass-området på onsdagen krävde "minst 30 döda, däribland kvinnor, barn, åldringar (och) många saknas", säger tjänstemannen som tillägger att mycket egendom också förstördes eller skadades.

Youssouf Tiessogue – byäldste i Gouari, en av de attackerade platserna – säger att attacken pågick mellan klockan tre på eftermiddagen och klockan nio på kvällen. Men ingen hjälp kom.

– Jag beklagar djupt arméns passivitet. De är alltid sena och konfronterar aldrig banditerna även om vi talar om för dem var de är, säger Tiessogue.

Nio dödade i bakhåll

En annan tjänsteman bekräftar det totala ungefärliga antalet dödade i attackerna.

Överste Diarran Kone, talesperson för maliska armén, säger i sin tur att soldater skickades till Gouari på torsdagen, men att nio av dem dödades och två skadades i ett bakhåll i närheten av byn.

I juni uppgav FN att minst 600 civila dödats i år i attacker i Mali.

Miliser för självförsvar

Landet plågas av extrema jihadistgrupper och kriminella gäng – men i år har också det etniskt grundade våldet mellan olika folkgrupper ökat.

Ofta rör det sig om stridigheter mellan dogon och folkgruppen fulani. Miliser som formats för självförsvar har mer och mer övergått till offensiva attacker.

Onsdagens attacker inträffade inte långt från byn Ogossagou, där 31 civila dödades i februari och 160 i fjol. Alla dessa dödsoffer var fulani.

TT

Sedan årtionden råder ett spänt förhållande mellan folkgrupper i södra Mali, som dominerar politik och ekonomi, och minoritetsfolk i norr, främst tuareger, som känner sig åsidosatta. Hösten 2011 återvände hundratals välbeväpnade tuareger från Libyen. Många anslöt sig till Nationella rörelsen för Azawads befrielse (MNLA), som krävde en självständig stat i Malis nordliga ökenregion.

I början av 2012 gick MNLA till anfall mot städer i norr. Den maliska armén pressades tillbaka. Militanta islamistgrupper anslöt sig till upproret, däribland al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim).

Samtidigt genomfördes en kupp som försvagade den maliska staten.

Norra Mali har blivit laglöst område för smugglare och islamistgrupper. IS har etablerat sig i delar av landet. Bristen på statlig närvaro gynnar de våldsbejakande gruppernas extremistiska verksamhet och blodiga dåd sker regelbundet.

Franska soldater skickades till Mali 2013 sedan rebeller hotat huvudstaden Bamako. Insatsen Operation Serval ersattes året efter av Operation Barkhane, som är inriktad på att bekämpa väpnade terrorgrupper i Sahel. FN-styrkan Minusma ansvarar formellt för säkerheten i Mali sedan juli 2013.

2015 undertecknades ett fredsavtal, men inte av de extrema islamisterna. Även efter undertecknandet har strider fortsatt och förvärrats, även mellan grupper som är del av fredsavtalet.

Även andra slags etniska konflikter plågar landet, inte minst mellan folkgrupperna dogon och fulani.

Källa: Landguiden/UI.