Britt-Marie Mattsson: Sverige med i maktens centrum

ANALYS: Sverige tar plats i säkerhetsrådet. Det är ett besked som manar till en aktiv utrikespolitik och diplomatisk skicklighet. Under två år är svenska politiker och diplomater i maktens centrum.

ANNONS
|

Det är säkerhetsrådet som fattar FN:s bindande beslut. Till det mer dramatiska hör militära interventioner. Rådet består av femton nationer. Tio sitter på tvååriga icke permanenta mandat. Fem är permanenta medlemmar - USA,Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. Dessa fem har vetorätt vilket betyder att ett enda nej kan stjälpa ett beslut. Om alla fem är överens kan de å andra sidan driva igenom beslut även om de icke permanenta är emot.

Vann i första omgången

I FN.s generalförsamling - där alla medlemstater har plats - är besluten icke bindande. Men när generalförsamlingen röstade om vilka som skulle få plats i säkerhetsrådet fickSverige fick 134 röster. Det behövdes 128 för att vinna i första omgången. Generalförsamlingen har 193 medlemmar.

ANNONS

Det innebär att Sveriges kampanj för att vinna en av de två platserna var framgångsrik. Vilka som röstade svenskt är oklart eftersom omröstningen var sluten.

Kritik har riktats mot att Sverige satsat 22 miljoner kronor på kampanjen men med facit i hand var det väl använda pengar. Att EU-arbetet skulle hamna i skuggan är inte troligt. EU och FN har olika roller och EU har ett tufft arbete framför sig för att sammanjämka unionen efter Storbritanniens beslut att lämna. Sverige är som EU-medlem bunden av unionens beslut men kan också driva egna frågor.

Att kritisera FN är enkelt. 193 länders viljor skall sammanjämkas och särskilt säkerhetsrådets arbete är komplicerat. De fem permanenta drar inte alltid åt samma håll och det ligger inte heller i övriga världens intresse att det sker. Att vara med om att sammanjämka vetonationernas synpunktermed majoriteten i generalförsamlingen kan ibland bli de icke-permanentas uppgift.

Det är också lätt att ironisera över vad lilla Sverige skall lyckas uppnå i säkerhetsrådet. Men samma sak kan sägas om Sveriges möjligheter i EU där de stora nationerna gärna bestämmer över de mindre.

Att se möjligheterna och att kämpa för viktiga frågor är viktigare än att på förhand resignera och utgå från att förändringar är omöjliga.

ANNONS

Sverige har sedan FN bildades haft ett starkt engagemang för världsorganisationen utan att för den sakens skull ha en naiv syn på vad FN kan uträtta. Att Dag Hammarskjöld valdes till FN.s andre generalsekreterare inverkar. Men det har sedan 1950 -talet också funnits en politisk dragkamp mellan svenska partier.

Högerpartiets/ Moderaternas partiordförande Jarl Hjalmarsson förvägrades av den socialdemokratiska regeringen att delta i den svenska FN-delegationen. Detta ligger som en bakgrundston till att moderaterna sedan dess uppfattats som mindre FN -engagerade och istället visat intresse för EU och försvarsalliansen Nato. Socialdemokraterna har haft ett större FN - engagemang.

Detta går igen också i kampanjen för platsen till säkerhetsrådet i år. Regeringen har anklagat den borgerliga regeringen för att inte ha engagerat sig i tid för att Sverige skulle säkra platsen.

Men nu är kampanjen över och platsen vunnen. Att göra något av den nya positionen ligger i alla partiers intresse.

Sverige kan utnyttja alliansfriheten ochen erkänd diplomatisk fingerfärdighet för att medverka till inte minst tillfredsbevarande insatser. Det är inte FN:s fel att kriget fortsätter i Syrien och att det är oro och osäkerhet som präglar stora delar av världen. De icke permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet kan i bästa fall fungera som brobyggare mellan de permanenta Och dessutom driva mjukare frågor som riskerar att försvinna i det storpolitiska.

ANNONS

Plats : En av tio icke permanenta.

Mandat: Två år 2017 - 2018

Permanenta: USA, Ryssland,Kina, Frankrike, Storbritannien

Antal röster: 134 för Sverige

Behövdes: 128

Vann : I första röstningsomgången

ANNONS