Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Antal stationerade soldater per månad 2001–2021.
Antal stationerade soldater per månad 2001–2021. Bild: Johan Hallnäs/TT

Biden avslutar militär närvaro i Afghanistan

USA:s president Joe Biden inleder de amerikanska truppernas tillbakadragande den 1 maj. De sista soldaterna ska ha lämnat före den 11 september.
– Men vi håller talibanerna ansvariga för sina handlingar, varnar Biden i ett tv-sänt tal.
Även Natos övriga medlemsländer går till reträtt.

President Biden tog upp en lapp ur fickan under det tv-sända talet på onsdagen:

– Jag har alltid med mig den här noteringen. Den påminner mig om hur många amerikanska soldater som dött i Afghanistan, sade han när han kungjorde beskedet om amerikansk reträtt.

– En fruktansvärd attack för 20 år sedan kan inte förklara varför vi ska vara kvar där 2021. Det är dags att avsluta det ändlösa kriget. Flera av dem som strider i Afghanistan var inte ens födda när insatsen inleddes.

Bara minuter efter att talet avslutats kom ett uttalande från Nato, att även medlemsländerna inleder reträtten den 1 maj.

Men president Biden poängterade att USA inte gör en hastig reträtt, och att de amerikanska diplomatiska insatserna och det humanitära stödet fortsätter.

USA:s försvarsminister Lloyd Austin bedyrade senare fortsatt ekonomiskt stöd till de afghanska säkerhetsstyrkorna.

Risk för våldsspiral

Kritik har uttalats både i USA och internationellt om att en fullständig amerikansk reträtt hotar att förvärra läget i det av våld, oro och motsättningar präglade Afghanistan.

Underrättelsetjänsten CIA:s chef William Burns har också varnat för att tillbakadragandet innebär att USA förlorar information från området, skriver Reuters.

Men Afghanistans president Ashraf Ghani hävdade på onsdagen att afghanska styrkor är "fullt kapabla" att försvara landet, rapporterar AFP. Han och Biden talade i telefon inför kungörelsen.

Talibanernas ledare Zabihullah Mujahid sände en varning:

"Om uppgörelsen (med Trumpregeringen) hålls, så kommer de återstående problemen att lösas. Om inte . . . så kommer de att öka" skrev han på sociala medier.

Biden markerade dock indirekt att amerikanska insatser inte utesluts, han varnade talibanerna för att utnyttja situationen, och sade att han kommer att hålla dem ansvariga. Biden pekade också på grannlandet Pakistan, och att det måste göra mer för att stödja Afghanistan. Likaså Kina, Turkiet och Ryssland.

Nato följer med

Beskedet innebär att två decennier av amerikansk militär närvaro i Afghanistan är över.

Kriget har kostat USA över 2 000 miljarder dollar och över 2 400 stupade amerikanska soldater. Enligt FN har över 100 000 civila dödats eller skadats i striderna i landet.

Inför Bidens tillkännagivande pågick intensiva samtal mellan Nato-länderna. I Natos insats i Afghanistan ingår sammanlagt 9 600 utländska soldater varav mellan mellan 2 500 och 3 000 är amerikanska.

Datumet för tillbakadragandet markerar exakt 20 år sedan terrorrörelsen al-Qaidas attack mot World Trade Center i New York och försvarshögkvarteret Pentagon i Washington DC.

Den 24 april kommer USA och arabstaten Qatar att mötas i Istanbul i Turkiet för ett tio dagar långt möte om situationen i Afghanistan.

Till skillnad från de möten som under fjolåret hållits i Doha i Qatar så kommer dock inga representanter från talibanerna att delta på mötet. De meddelar att de kommer sätta sig vid förhandlingsbordet först när alla utländska styrkor lämnat landet.

Rättelse: I en tidigare version av texten förekom en felaktig uppgift om USA:s militära kostnader.

Grim Berglund/TT

President Joe Biden tar fram sin minnesanteckning om antalet stupade.
President Joe Biden tar fram sin minnesanteckning om antalet stupade. Bild: Andrew Harnik via Pool/AP/TT
När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.
När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild. Bild: Rafiq Maqbool/AP/TT

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera