Kosovos expresident ställs inför rätta för över 100 mord begångna under den blodiga kampanj som Hashim Thaçi förde mot sina politiska motståndare under 1990-talets krig mot Serbien.
Thaçi och tre andra toppnamn inom Kosovos befrielsearmé (UÇK-gerillan) nekade till alla tio åtalspunkter gällande krigsbrott och brott mot mänskligheten när de på måndagen framträdde inför rätten för första gången.
Bland anhängare ses de åtalade som hjältar i Kosovos kamp för självständighet. Men enligt åklagarna styrde Thaçis regim Kosovo med hjälp av godtyckliga fängslanden, tortyr och mord på oliktänkande – allt i syfte att stärka sin egen makt efter kriget 1998–1999. Ofta räckte det med en lös koppling till Serbien för att bli måltavla för regimens brutala övergrepp, enligt rätten.
– Vi avser att bevisa hundratals frihetsberövanden runtom i Kosovo, vanligen under fruktansvärda övergreppsförhållanden, och över 100 mord, säger åklagaren Alex Whiting.
Tusentals människor protesterade till stöd för Thaçi i Kosovos huvudstad Pristina på söndagen. Vid rättegångens start på måndagen samlades anhängare till expresidenten även i Haag, där rättegången hålls vid en EU-finansierad särskild domstol för Kosovo.
Thaci lämnade presidentposten med omedelbar verkan i november 2020 och överfördes kort därefter till Haag.
Fakta: Kosovo
Efter att i praktiken ha brutit sig loss från den tidigare serbiska kontrollen utropade Kosovo självständighet 2008.
I dag har drygt hälften av världens länder erkänt Kosovo, däribland USA och majoriteten av EU:s medlemsstater. Bland annat Serbien, Ryssland och Kina har inte erkänt Kosovo.
2013 slöts ett avtal mellan Kosovo och Serbien, men man har inte kunnat komma överens om vilket inflytande de serbdominerade områdena ska ha i praktiken.
Kosovos 1,9 miljoner invånare (2020) är i huvudsak kosovoalbaner medan serber bor i enklaver nära gränsen till Serbien, främst i de norra delarna.