Trump har skrämt med det under valkampanjen, och när han framträdde sent på valdagen i Vita huset, inte som president utan presidentkandidat, gjorde han precis det som många ändå trodde att han inte skulle göra som ledare för en nation som framhålls som en demokratisk förebild för världen.
Oaktat att loppet var på det hela taget jämt mellan honom och Joe Biden och över 100 miljoner amerikaner förtidsröstat, talade han självsäkert och koleriskt om bedrägeri, att de (läs demokraterna) försökte stjäla valet och utropade sig till vinnare innan poströsterna var räknade i för presidentvalet kritiska stater som Wisconsin, Michigan och Pennsylvania.
Donald Trump deklarerade i en krigsförklaring mot vallagen att han skulle gå till Högsta domstolen för att stoppa vidare rösträkning bortom valdagen.
LÄS MER:Trump förklarar krig mot valsystemet
Kan öppna för nya prövningar
Hittills har HD gått emot republikanska försök att med juridiska argument inskränka röstning som tros gynna demokraterna, som anses mer benägna att rösta via post. Men en av de tre domare som Trump har nominerat, Brett Kavanaugh, har med hänvisning till konstitutionen ifrågasatt om delstaterna har rätt att besluta om lagar för federala val. Det kan öppna för nya prövningar och fortsatt ovisshet om presidentvalet till slut skulle komma att avgöras i HD och inte av väljare som röstar efter uppställda regler.
Donald Trump beskylls av kritiker och motståndare för att sprida konspirationsteorier och vara beredd att stjäla röster för att inte riskera att få lämna ifrån sig makten. Det avvisar hans anhängare i det starkt polariserade landet där presidentvalet har framställts som en folkomröstning för eller emot Trump. Själv har han uppmanat en av de militanta grupper som stöder honom, Proud Boys, att ta ett steg tillbaka och vara beredd, stand back and stand by. Det är dubbeltydigt och kan uppfattas som oroande.
LÄS MER:Jag skriver som Donald Trump pratar
Inte första gången HD avgör presidentval
Det är inte första gången som HD får avgöra ett presidentval. Det hände efter det utdragna och pinsamma sammanräkningsfiaskot i Florida 2000 då George W Bush vann hårfint över Al Gore. Nu får vi ganska säkert räkna med nya omräkningar innan en slutlig vinnare kan utses officiellt, och det alldeles oavsett vad som sker efter Trumps provokativa utspel.
USA har som supermakt en huvudroll i många konflikter och ödesfrågor för mänskligheten. Presidentvalet ses av många inom i FN, EU och försvarsalliansen Nato som ett val mellan den mer nedtonade och samarbetsvillige internationalisten Biden och den egensinnige och oförutsägbare Trump, som sätter Amerika först och kan skriva vad som helst på Twitter när som helst på dygnet.
Dagen efter valet kan USA, så som Trump aviserat, lämna det internationella Parisavtalet om klimatet. Han har vänt Världshälsoorganisationen WHO ryggen mitt i pandemin och beskyllt ledningen för att gå Kinas ärenden. Inom Nato, inte minst i Tyskland, finns ett tvivel om Trumps lojalitet och om han stannar kvar i alliansen under en andra mandatperiod.
Tillsammans med Rysslands Putin och Kinas Xi Jinping utgör USA:s president världens mäktigaste trojka. Även om Trump sällan eller aldrig kritiserar dem personligen är de värsta rivaler med de största kärnvapenarsenalerna. Det är oklart vem ryssen och kinesen föredrar, Trump eller Biden, men även för dem är valet viktigt.
Osäkerheten är stor och riskerna ökar i det maktvakuum som uppstår om valresultatet drar ut på tiden och kantas av hätska strider och, i värsta fall, oroligheter och kaos. Amerikansk inrikespolitik har otvivelaktigt en global betydelse.
