Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Jan Höglund: Trumps sista vecka: kaos, splittring och ökande hot

Donald Trumps sista vecka som president präglas av kaos, splittring, avgångskrav och riksrätt. Samtidigt fullföljer han sin utrikespolitik. Joe Biden ärver en farligare värld med ökande hot.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Donald Trump är utestängd från sociala medier och allt mer isolerad när hans sista vecka som USA:s president inleds. Det sker med krav på att avgå även från republikaner och inför ett avgörande i representanthuset om en ny riksrätt. Joe Biden svärs in nästa onsdag vid den kongressbyggnad som Trumps anhängare stormade.

In i det sista driver presidenten den politik som under fyra år har förändrat världen, är mindre förutsägbar och med ökade motsättningar. Auktoritära regimer och populism har tagit plats och den geopolitiska spelplanen ändrats under hans Amerika först-motto, brutala twitter-diplomati och skeptiska eller fientliga inställning till allierade och multilaterala samarbeten.

Joe Bidens prioritet blir pandemin, ekonomin och USA:s skadade rykte som partner och demokratisk förebild. Han kommer länge att få leva med det utrikespolitiska arvet efter Trump. Att hantera följderna blir en svår balansakt mellan olika intressen. Det gäller inte minst i förhållande till Kina.

Hyllat ledaren men ser landet som största hotet

Donald Trump har hyllat Kinas ledare Xi Jinping som vän, men ser landet som det största hotet mot USA:s säkerhet. Han startade ett handelskrig, straffar kinesiska företag, inför sanktioner för övergrepp mot minoritetsfolk och säkerhetslagar som inskränker fri- och rättigheter i Hongkong. En särskild försvarsgren ska möta den växande kinesiska konkurrensen i rymden, och med risk för en militär konfrontation, för krig, utmanar han Kinas anspråk på överhöghet i Sydkinesiska havet och invasionshot mot Taiwan.

Det kinesiska kommunistpartiet anser att Taiwan är en kinesisk provins och betraktar de som hävdar att ön är en suverän stat som separatister. USA har sålt mycket vapen till Taiwan och är en militär bundsförvant, men har hållit de officiella förbindelserna på en diskret nivå för att inte reta fastlandskineserna i en mycket känslig fråga.

Men nu har ett nytt direktiv kommit från från utrikesminister Mike Pompeo. Han upphävde på lördagen restriktioner för kontakter mellan amerikanska tjänstemän och deras taiwanesiska motsvarigheter. Det välkomnar Taiwan men inte Kina. Det påverkar de redan spända relationerna.

Fristående bedömare ser både för och nackdelar. Thomas Wright vid Brookingsinstitutet konstaterar i The Guardian att Pompeo gör detta elva dagar före maktskiftet och till synes utan att rådfråga sin efterträdare och att motivet kan vara att sätta press på Biden under sina första veckor.

Trump talade om kärlek men diktatorn rustar upp

Ett annat problem som Biden tar över är Nordkoreas diktator Kim Jong-Un. Trump träffade honom tre gånger och talade om kärlek. Men trots löften om nedrustning är hotet kvar och ökar. På lördagen sa nordkoreanen att utvecklingen av kärnvapen drivs fram utan avbrott. Det rör en kärnkraftsdriven ubåt, taktiska kärnvapen och stridsspetsar som ska kunna tränga igenom missilförsvarssystem. Syftet, hette det, är att avskräcka USA.

”Oavsett vem som är vid makten i USA kommer den sanna naturen och den sanna andan i den fientliga politiken mot Nordkorea aldrig att förändras,” sa Kim Jong-Un, enligt den statliga koreanska nyhetsbyrån KCNA.

I ett oväntat beslut har Donald Trump också erkänt Marockos anspråk på den omtvistade före detta spanska kolonin Västsahara, precis som han tidigare ställt sig bakom Israels ockupation av Golanhöljderna och bosättningar på Västbanken. Det sker i utbyte mot att Marocko normaliserar förhållandet till Israel.

Det gör det sannolikt svårare för FN att få till stånd en folkomröstning om ökenområdets framtid om självbestämmande. Det kan även leda till en uppflammad väpnad konflikt mellan Västsaharas befrielserörelse Polisario och Marocko och öka spänningarna ytterligare i ett av krig, terrorism, olösta konflikter och fattigdom hemsökt Västafrika.

Som president är detta bara ett av alla komplexa och kritiska avväganden som Joe Biden ställs inför.

USA:s tillträdande president Joe Biden. Bild: Andrew Harnik
USA:s tillträdande president Joe Biden. Bild: Andrew Harnik