Under natten mot fredagen dödades chefen för det iranska revolutionsgardets specialstyrkor Quds, i en amerikansk attack på order direkt från president Donald Trump.
GP:s utrikesreporter Jan Höglund svarar här på vilka konsekvenser attacken kan få för världen.
Vem var Qassem Soleimani, och varför var han så viktig?
– För en stor allmänhet utomlands var han tämligen okänd, men i Iran och för säkerhetsexperter har han ansetts vara en av Irans absolut viktigaste personer och det sägs att han är nummer två i rang i landet efter den andlige ledaren Ayatollah Ali Khamenei. Han var chef för den externa grenen av det iranska revolutionsgardet som kallas Quds-styrkan som har haft ett finger med i spelet i allt som har skett i Mellanöstern i länder som Irak, Syrien, och Jemen där iranska styrkor varit inblandade i olika konflikter för att stärka sin roll i regionen. Han har alltså haft en nyckelroll i allt det som Donald Trump sammanfattar med ordet terrorism och Trumps administration stämplade i april förra året Quds-styrkan som en terroristgrupp och hans inställning är att Qassem Soleimani var en terrorledare med ansvar för många amerikanska liv.
LÄS MER:Kortfattat: Här är händelserna som ledde fram till USA:s drönarattack
Vad kommer att hända nu?
– Reaktionen från Ayatollah Ali Khameneis sida är ju den motsatta och han kallar i sin tur angreppet för en terroristaktion som kommer att kräva revansch. Detta kan trigga en serie av våldsaktioner i hela Mellanöstern och Arabiska halvön där vi egentligen inte kan förutse konsekvenserna mer än att det just nu är mycket osäkert kring vad som kommer att hända.
Finns det risk för fullskaligt krig mellan USA och Iran?
– Bara det att det sker en amerikansk drönarattack vid den internationella flygplatsen i Bagdad är en provokation för många. Det har under en längre tid varit stora demonstrationer i Irak mot den irakiska regimen som anses vara handlingsförlamad, korrupt och i händerna på Iran. De senaste dagarna har det också skett stora demonstrationer mot USA:s inblandning i landet och bara den senaste veckan har USA anklagat Iran för en raketattack mot en amerikansk postering, som USA i sin tur besvarade med luftangrepp mot flera Iran-stödda mål i landet. Några dagar senare kom svaret på det då tusentals demonstranter från Shiamuslimska grupper i täten stormade USA:s ambassad och den irakiska konflikten förvärras ytterligare genom det här och det skapar ett stort mått av osäkerhet om vad nästa steg kommer att bli och hur det kommer att yttra sig.
LÄS MER:Qassem Soleimani ett legitimt men riskabelt mål för Donald Trump
Vad är grunden till konflikten mellan USA och Iran?
– Konflikten är gammal från tiden när shahen av Iran störtades och en islamistisk regim under Ayatollah Ruhollah Khomeini tog över som religiös ledare. Men den den tog fart på allvar när Donald Trump och hans administration drog sig ur det internationella kärnenergiavtalet med Iran och därefter införde hårda ekonomiska sanktioner och "maximal press" på den iranska regimen. Därefter har konflikten trappats upp med ett iranskt angrepp på en amerikansk drönare, angrepp mot utländska oljefraktfartyg och även mot strategiska oljeanläggningar i Saudiarabien. Hittills har president Trump hotat med militära åtgärder och till och med avbrutit en attack i sista minuten. Den avgörande skillnaden är nu att han har agerat och att amerikansk militär har agerat på hans order och det kan bara vara början.
Hur påverkas resten av världen av upptrappningen?
– Snabbt påverkades priset på olja. Det finns en oro över att konflikten kan leda till att oljetillförseln från Mellanöstern skärs av eller dämpas. Samtidigt skapar det en ännu större osäkerhet i den mest osäkra regionen i hela världen där det pågår konflikter, som knappast kommer att lindras när fokus hamnar på den amerikanska attacken som kallas en krigsförklaring. Som ett exempel befinner sig 250 000 människor sig på flykt i Idlibprovinsen i nordvästra Syrien där ryskt och syriskt stridsflyg försöker driva ut de radikala grupperingarna som har sitt fäste i landet. Turkiets president Erdogan säger att de redan har 3,7 miljoner flyktingar i landet och inte kan ta emot fler. Men han spelar ett dubbelspel. Han är lierad med Vladimir Putin och i dagarna invigs den ryska gasledningen Turkstream. Samtidigt har Erdogan utlovat militärt stöd till en av parterna i inbördeskriget i Libyen, där Ryssland stöttar motståndarsidan. Det är en oerhörd delikat balansgång där en part kan vara lierad med en annan på en plats ena stunden för att i nästa stund vara fienden på en annan plats. Den situationen gör att man aldrig kan förutse vad som kommer att hända här näst.
LÄS MER:Qassem Soleimani ett legitimt men riskabelt mål för Donald Trump
Hur stor är den händelsen i ett längre tidsperspektiv?
– Flera bedömare menar att det här kan vara det största som har hänt sedan USA:s invasion i Irak 2003, med tanke på vilka följderna kan bli. Efter den invasionen födde det irakiska kaoset, Irans inflytande ökade, al-Qaida växte och IS föddes. Iran kan inte vinna ett konventionellt krig mot USA, men har ett utvecklat nätverk av egna styrkor och lojala milisförband runt i Mellanöstern: i Irak, i Syrien och kring Israel, i Libanon och Gaza. De kan tända bränder som inte går att släcka med katastrofala följder.
