Yttrandefriheten begränsas – det här innebär riksdagens beslut

Avslöjanden, som rör Sveriges relation till andra länder, kan bli olagliga. I stället kan journalister dömas till fängelse, liksom den som tipsat, om syftet inte anses vara försvarligt.
Det är möjliga konsekvenser av de begränsningar av tryck- och yttrandefriheten som riksdagen nu ska besluta om.

ANNONS
|

Sveriges grundlagar väntas ändras under onsdagen. Huvudsyftet har enligt förespråkarna varit att skydda känsliga uppgifter som rör Sveriges samarbete med andra länder. Men kriminaliseringen av utlandsspioneri innebär också att viss granskande journalistik kan bli olaglig.

Ett exempel på en publicering, som med lagen hade kunnat vara ett brott, är Ekots avslöjande 2012 om att Sverige hade planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en vapenfabrik. Avslöjandet visade att myndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i hemlighet arbetat med att planera vapenfabriken i flera år.

När projektet blev känt för allmänheten fick det hård kritik och avbröts, samtidigt som ansvariga politiker anklagades för att ha ”mörklagt” för svenska folket. Framöver kan liknande avslöjanden alltså troligtvis bli olagliga, menar experter.

ANNONS

Brott kan leda till fängelse

En av personerna som varit med och gjort förarbetet till lagförslaget i riksdagen heter Mikael Ruotsi. Han är lektor i konstitutionell rätt och pekar i Ekot på att avslöjandet om vapenfabriken kan anses röra ett svenskt samarbete med en annan stat, vilket är just det som lagändringen riktar in sig på att skydda.

– Det framstår som osannolikt att journalister skulle ha avsikt att gå främmande makt tillhanda. Däremot så är det möjligt att medier får tag på uppgifter som skulle vara hemliga inom ramen för ett samarbete med en stat eller en mellanfolklig organisation och om en sådan uppgift publiceras som skulle allvarligt kunna skada relationerna så kan det handla om grov obehörig befattning med hemlig uppgift, säger Mikael Ruotsi till Aftonbladet.

Brottet ”grov obehörig befattning med hemlig uppgift” kan som längst leda till fängelse i fyra år.

Undantag om syftet är ”försvarligt”

Det finns ett undantag inskrivet i lagförslaget, om att gärningen inte ska ”utgöra ett brott om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig”. Det har framförts som ett argument för att journalistiken även fortsatt kommer vara skyddad.

Exakt vad som kommer tolkas som försvarligt blir emellertid upp till domstolarna att avgöra, när fall eventuellt prövas av dem. Under själva utredningarna kan det, enligt lagrådsremissen, bland annat bli aktuellt för Säkerhetspolisen att i hemlighet avlyssna och övervaka den som misstänks för brotten.

ANNONS

Begränsning av meddelarfriheten

En annan del av förslaget rör den så kallade meddelarfriheten. Den som i dag använder sin grundlagsskyddade rätt och tipsar journalister kan hypotetiskt komma att dömas. Enligt lagrådsremissen handlar det om de särskilda fall som rör utlandsspioneri av olika slag.

Redan i dag finns undantag i den så kallade meddelarfriheten, om man samtidigt gör sig skyldig till grövre brott mot Sveriges säkerhet. Framöver kan fler undantag alltså tillkomma.

Grundlagar ändras med val emellan

När en grundlag ska ändras behöver riksdagen rösta om förslaget två gånger, med ett val emellan. Den första omröstningen genomfördes den 6 april, tidigare i år, och nu är förslaget från Konstitutionsutskottet att rösta ja till förändringarna på nytt. Det skulle innebära att lagarna ändras vid årsskiftet.

Liberalerna var emot förslaget i våras, men partiet har svängt med argumentet att partiet ”sitter i en regering i dagsläget”. Miljöpartiet har ändrat sig åt andra hållet och är nu emot förslaget, efter att i våras ha varit för det. Vänsterpartiet har varit emot förslaget under hela processen, medan övriga partier väntas rösta för grundlagsändringarna.

LÄS MER:Expert om nya lagförslaget: "Riktigt illa"

LÄS MER:Pehrson försvarar Liberalernas omsvängning

LÄS MER:Juristkommissionen varnar för grundlagsändring

Fakta: Utlandsspioneri

Om lagförslaget röstas igenom en andra gång införs brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete i brottsbalken.

Det blir straffbart att under vissa omständigheter röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation.

Undantag från straffansvar ska gälla om gärningens syfte är försvarligt, till exempel i journalistiskt eller opinionsbildande syfte eller för att att avslöja övergrepp mot enskilda.

Utlandsspioneri ska även kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Meddelarfriheten, som ger rätt att straffritt lämna uppgifter för publicering, och anskaffarfriheten begränsas för utlandsspioneri på samma sätt som för spioneri.

Straffet som föreslås för utlandsspioneri är fängelse i högst fyra år. För grovt utlandsspioneri föreslås fängelse i lägst två och högst åtta år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Källa: Regeringens proposition 2021/22:55

TT

LÄS OCKSÅ: Debatt: Stå upp för pressfriheten och rösta nej till spionerilagen

LÄS MER:KU ställer sig bakom lagen om utlandsspioneri

LÄS MER:Grundlagsändring kritiseras som demokratihot

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS