Vad är det som gör att vissa personer inte blir smittade av covid-19, trots att de arbetar med patienter som har sjukdomen?
– Vi ville undersöka dels om det finns friskfaktorer som skyddar mot covid-19, dels hur immunförsvaret hos friska byggdes upp innan vi fick vaccin, säger Christine Wennerås, professor vid Göteborgs universitet.
Hon har gjort studien tillsammans med professor Kristina Eriksson, också hon på vid Göteborgs universitet.
Hindrar viruset
I studien, som gjordes i början av pandemin, ingick 156 vårdanställda på fem vårdcentraler i Göteborgsområdet.
Det gemensamma för dem som inte blev sjuka i covid-19 var att de hade en typ av IgA-antikroppar som binder till coronaviruset. Genom att binda sig till coronaviruset, hindrar antikroppen viruset från att ta sig igenom slemhinnan. Då blir man inte heller sjuk.
– Var tionde person i studien hade ett inbyggt skydd i form av IgA-antikroppar som binder till viruset. Dessa tio procent blev aldrig smittade eller sjuka trots att de var ovaccinerade och jobbade med smittade personer, säger Christina Wennerås.
Hon berättar att rönen stöds av ytterligare forskning:
– I en studie såg man att 12 procent av de vårdanställda hade den typ av IgA-antikroppar som skyddar mot att smittas av covid-19.
Allergi skyddar också
IgA är en del av immunförsvaret och finns hos alla människor. Det finns dock olika typer av IgA-antikroppar som binder till olika virus och bakterier. Immunförsvaret består också av T-celler och IgG-antikroppar. De verkar dock inte ha samma skyddande effekt som IgA hos ovaccinerade.
Andra friskfaktorer som hittades var kvinnligt kön och luftvägsallergi.
– Redan under svininfluensan såg man att personer med luftvägsallergi verkar vara skyddade mot virus. Men det skyddet har ingenting med IgA att göra, säger Christina Wennerås.
I stället beror skyddet på att en lätt inflammerad luftvägslemhinna försvårar för corona och andra virus att ta sig in i kroppen.
Christina Wennerås och Kristina Erikssons studie är publicerad i tidskriften European Journal of Immunology.
Antikroppar
Antikroppar bildas av en typ av vita blodkroppar som kallas B-celler.
Antikroppar är proteiner som immunförsvaret använder för att upptäcka och oskadliggöra främmande ämnen.
Vaccin kan vara ett sådant främmande ämne. När man får vaccin uppfattar immunförsvaret det som främmande och bildar antikroppar.
De finns i flera olika varianter av antikroppar, till exempel IgM, IgA och IgG. IG står för immunglobulin.
En antikropp kan liknas vid en pusselbit med en viss form på sin yta. Detta gör att den pusslar ihop sig med vissa bakterier och virus med liknande form.
Antikroppar kan tillverkas utanför kroppen och ges som läkemedel mot till exempel cancer. Det kallas immunterapi.
Källor: 1177.se, Cancerfonden mfl