Vänsterpartiet går framåt i GP/Sifos väljarbarometer från oktober. Om det vore val idag skulle 10 procent rösta på partiet, jämfört med 8,9 procent i den senaste mätningen. Sedan valet 2018 är det en uppgång på 2 procentenheter.
– Vi har visat att vi har stor betydelse i svensk politik. Det har handlat om anställningstryggheten som är så viktigt för så många människor och som avgör våra liv, säger Nooshi Dadgostar.
Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, konstaterar att Jonas Sjöstedt och V tagit stor plats i den politiska debatten det senaste.
– De har lyckats profilera sig. Det handlar om LAS och hotet om en misstroendeförklaring, säger han.
V plockar väljare från Socialdemokraterna, och i viss mån även från Miljöpartiet.
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, säger att V gynnas av att Las varit i fokus.
– Sedan finns det nog en ambivalens inom socialdemokratin. De står för januariavtalet, men Stefan Löfven och andra i Socialdemokraterna distanserar sig litegrann från utredningen om arbetsrätten, säger han.
Den rekordstora budgetsatsningen borde ha kunnat gynna januaripartierna och S, men det gör den inte, konstaterar Jonas Hinnfors.
– De sista veckorna har budgeten balanserats upp med las-frågan och framförallt att frågan om skjutningarna kommit tillbaka. Det innebär att väljarrörelserna är relativt måttliga, säger han.
Med 26,4 procent tappar inte S signifikant sedan förra månaden, samtidigt ligger partiet nu nästan två procentenheter under valresultatet, och siffrorna är betydligt sämre än under coronapandemins inledande månader i våras.
En långsam återgång till hur det såg ut innan pandemin. Men samtidigt kan det faktum att arbetslösheten och ekonomin nu är på agendan på ett annat sätt än de varit de senaste åren gynna S, enligt Toivo Sjörén.
Tungt för Liberalerna
Medan Miljöpartiet med 4,3 procent nu når över riksdagsspärren ser det fortsatt dystert ut för Liberalerna. Partiet stannar på 3,2 procent. Partiet förlorar väljare till Moderaterna.
Problemet för partiet är dess otydlighet, enligt Toivo Sjörén.
– Partiet måste bli tydligt i någon fråga. De har lyckats förr, exempelvis när det gäller språkkrav. Man måste vara tydliga i en fråga och hålla kvar i den fram till valet, säger han.
Det handlar om att hitta något som ligger utanför januariöverenskommelsen som kan locka väljare som nu väljer M.
– Väljarna behöver få veta vilken skillnad det gör om de röstar på L istället för M, C eller S, säger Toivo Sjörén.
Annan politisk cocktail
Även om V står för mätningens enda statistiskt säkerställda förändring syns en långsam trend mot en återgång till hur opinionen såg ut innan pandemin.
Sverigedemokraterna når nu 20,2 procent. Det är bättre än både valresultatet och siffrorna i våras, men samtidigt inte i nivå med siffrorna under hösten i fjol, då partiet tävlade med S om rollen som största parti. S ligger fortsatt högre än förra hösten, SD lägre.
Även om migration och invandring, liksom förra hösten, åter är på agendan så har frågor om ekonomi och sysselsättning nu fått en tydligare plats än innan.
– SD gynnas av debatten om lag och ordning och migrationen, men ekonomin är inte partiets starkaste sida. Det är en lite annan politisk cocktail nu, det finns stora delar som gynnar SD, och andra som inte gör det, säger Toivo Sjörén.
GP/Sifos väljarbarometer för oktober
Fråga: "Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag?"
Väljarbarometern bygger på 7 299 intervjuer, gjorda 5–15 oktober 2020, genom slumpmässigt urval ur befolkningsregistret.
50 procent är telefonintervjuer och 50 procent är webbpanelintervjuer. Webbpanelen består av 100 000 slumpmässigt rekryterade personer som successivt byts ut.
13,4 procent uppger inget parti.
