Metoder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar råder det ingen brist på. Däremot är det en utmaning att motivera människor att hålla i livsstilsförändringar och medicinering och att inte falla tillbaka i gamla vanor.
En ny metod har testats i en studie vid Umeå universitet. Hälften av de 3 500 deltagarna i studien, en kontrollgrupp, fick de rekommendationer och förebyggande behandlingar av hjärt- och kärlsjukdom som alla får.
Andra hälften fick även bild och grafik i färg från en ultraljudsundersökning av sina halskärl avseende åderförkalkning. Den gruppen hade mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom än kontrollgruppen – både ett och tre år efter att de fick bilden.
– Det är ett unikt fynd. I en sådan här studie om förebyggande behandling avtar effekten ofta efter något år, säger Ulf Näslund, professor i kardiologi vid Umeå universitet, som arbetat med studien.
"Bilden är stark"
De som hade fått se ultraljudsresultatet har efter tre år hälsosammare levnadsvanor med mindre bukomfång och bättre inställd medicinering än kontrollgruppen. De röker också mindre och har lägre blodtryck.
– Bilden är stark, den minns man. En bild säger mer än tusen ord, säger Ulf Näslund.
Studien är unik i sitt slag. Dels på grund av sin storlek och att den är randomiserad, alltså att man har använt sig av en kontrollgrupp. Dels för att den inte fokuserar på nya läkemedel eller behandlingar, utan på hälsofrämjande levnadsvanor och förebyggande läkemedelsbehandlingar.
– Det är viktigt att kunna visa att det är möjligt att komma åt motivation för att lyckas med förebyggande behandling. Allt handlar inte om nya innovationer, vi kan använda det vi har, säger Ulf Näslund.
Analyser över kostnadseffektiviteten är inte klara än, men enligt Näslund är ultraljudsbilderna relativt billiga vilket talar för att metoden kan vara kostnadseffektiv.
Studien fortsätter
Liknande försök med bilder på lungor har gjorts i syfte att motivera personer att sluta röka. Men det går inte att säga om metoden är lika effektiv där, säger Ulf Näslund.
– Det finns inga långsiktiga studier att luta sig mot och de har inte varit så stora och inte randomiserade. För att kunna dra några slutsatser måste man ha en kontrollgrupp, annars riskerar man skevheter i resultatet.
Deltagarna i studien om hjärt- och kärlsjukdomar ska följas upp igen efter sex år och efter tio år.
Fakta: Hjärt- och kärlsjukdom
Stroke och hjärtinfarkt är två av de vanligaste, men långt ifrån de enda, hjärt-och kärlsjukdomarna.
Stroke, eller slaganfall som det tidigare kallades, förekommer i två former: hjärninfarkt eller blodpropp, samt hjärnblödning.
Stroke kommer på tredje plats bland dödsorsakerna i Sverige, efter hjärtsjukdom och cancer. Årligen drabbas närmare 30 000 svenskar av sjukdomen som också är den vanligaste orsaken till behov av långtidsvård.
Stroke leder ofta till förlamningar, talstörningar, synbortfall och personlighetsförändringar, ibland också demens.
Hjärtinfarkt innebär att ett eller flera av de kärl som förser hjärtat med blod förstoppas, vanligtvis av en blodpropp, varpå hjärtat kan drabbas av syrebrist med vävnadsdöd som följd.
Källa: NE