Dags att rösta till Europaparlamentet i juni – men hur många tar sig till valurnorna? Arkivbild.
Dags att rösta till Europaparlamentet i juni – men hur många tar sig till valurnorna? Arkivbild. Bild: Erik Mårtensson / TT

Unga röstar – om föräldrar röstar

En halv miljon förstagångsväljare har möjlighet att rösta vid årets EU-val.
Men kommer de att rösta?
– För förstagångsväljare är den viktigaste faktorn att föräldrarna röstar, säger statsvetare Maria Solevid.

ANNONS

Landets befolkning växer – väljarkåren likaså. Inför den 9 juni ses en ökad andel förstagångsväljare, över en halv miljon, som enligt SCB hinner fylla 18 år innan valdagen är här.

Men alla är inte lika intresserade av att rösta.

"Dra med-effekten"

Medan gruppen 65 och uppåt är en samling individer som generellt sett haft högt valdeltagande, så sjönk valdeltagandet bland förstagångsväljare, som i årets EU-val utgör drygt 7 procent av alla röstberättigade, mellan de två senaste riksdagsvalen.

Valdeltagande beror på en rad olika saker – bland dem sin egen och föräldrarnas utbildningsnivå. Att ha minst en förälder som röstar gör det mer sannolikt att förstagångsväljaren överhuvudtaget går till valurnan. En klassisk "dra med-effekt" finns i både Sverige och andra länder, konstaterar statsvetare Maria Solevid vid Göteborgs universitet.

ANNONS

– Det är högre sannolikhet att rösta om förstagångsväljaren bor hemma – precis som det är högre valdeltagande bland gifta och sammanboende, än bland de som är ensamstående.

"Inkomst och utbildning"

"Dra med effekten" gäller till viss del även andra grupper. Inte minst utrikesfödda – en grupp väljare som ökar och i år utgör 16 procent av alla röstberättigade till EU-valet, enligt SCB:s preliminära beräkningar.

Vid förra riksdagsvalet sjönk valdeltagandet mer, även för den gruppen. Hur kommer det går i EU-valet?

Utrikesfödda väljare är en enormt heterogen grupp, understryker Maria Solevid.

– Forskningen visar att ju längre du har bott och varit medborgare i Sverige, desto tydligare ökar valdeltagandet.

– Det spelar också roll om man röstar i grannskapet där man bor.

Miljöfrågor drar yngre

Ytterst kan valdeltagande ses som ett mått på hur väl integrationen fungerar i samhället, säger Karl-Oskar Lindgren, professor i statskunskap vid Uppsala universitet som forskat om politisk representation och deltagande.

– Den går hand i hand med sysselsättning, inkomst och utbildning, och i någon mening kommer valdeltagande fånga samma sak.

Även om intresset för EU-valet ofta är ljummet överlag bland väljarna så finns det faktiskt en aspekt som kan locka just yngre till valurnorna i år, säger han.

– På uppåtstigande är framförallt att en del unga väljare börjar se EU-politiken som viktig när det gäller miljöfrågor – att man vill att EU ska vara pådrivande i de här frågorna.

ANNONS
ANNONS