70 procent av barnen mellan 9 och 12 år använder nu sociala medier.
70 procent av barnen mellan 9 och 12 år använder nu sociala medier. Bild: Erik Nylander/TT

Unga litar inte på influencers – följer ändå deras råd

Barn och unga har ett smått paradoxalt förhållande till influencers. Trots att bara en liten andel av dem tycker att influencers är trovärdiga nyhetskällor, uppger relativt många att de ändå har följt influencer-råd om corona. Det visar Statens medieråds rapport Unga & medier 2021.

ANNONS
|

Barn och unga har ett motsägelsefullt förhållande till influencers. Samtidigt som många följer dem har få förtroende för dem. I gruppen unga mellan 13 och 16 år svarar bara 14 procent att de litar helt eller delvis på influencers. Ändå svarar 21 procent att de följt något råd om corona från en influencer.

Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd.
Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd. Bild: Anna-Lena Ahlström

– Unga vet vilka källor som brukar vara tillförlitliga när det gäller nyheter och information. Men det är paradoxalt att fler svarar att de följt någon rekommendation från en influencer än som uppger att de litar på informationen de får via influencers, säger Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd som tagit fram rapporten, i ett pressmeddelande.

ANNONS

Förtroendet för etablerade medier är betydligt större än för influencers och i gruppen 13 till 16 år var förtroendet för SVT 54 procent, 35 procent för SR, 49 procent för TV4, 64 procent för Folkhälsomyndigheten och 60 procent för 1177.

En fundering Yvonne Andersson har är att flera infulencers inledningsvis försökte översätta Folkhälsomyndighetens lite svårbegripliga råd för sina följare.

– Kanske följde ungdomarna råd att använda handsprit eller annat. Vi vet inte. Samtidigt ska vi inte blunda för att mycket antivaxx-budskap har spridits av influencers.

LÄS MER:Modern version av foliehatt marknadsförs av influencers

Ännu fler använder sociala medier

Sedan den senaste mätningen 2018 har fler saker förändrats. Andelen 17–18-åringar som tycker att de lägger för mycket tid på mobilen har ökat från 46 till 56 procent.

Den dagliga läsningen ökar något bland 9–10-åringar, men fortsätter att minska i alla andra åldrar. Det framgår också att 70 procent av barnen mellan 9 och 12 år använder sociala medier, vilket är en ökning från 59 procent vid mätningen 2018.

LÄS MER:Rädda Barnen ska nattvandra i spelvärlden

– Den höga siffran är ju anmärkningsvärd med tanke på att det är 13-års gräns på de sociala medier frågan handlade om, säger Yvonne Andersson.

En dyster trend gäller mobbningen. Fler svarar att de blivit utsatta för mobbning eller elakheter på nätet. I gruppen som är mellan 13 och 16 år svarar 45 procent att någon mobbat eller varit elak mot dem online, jämfört med 27 procent av flickor i genomsnitt. I den här gruppen är det också vanligare att en okänd person bett om avklädda bilder. Flickor med psykisk funktionsnedsättning har varit särskilt utsatta.

ANNONS

– Kön och psykiska funktionsnedsättningar hänger ihop med utsatthet på nätet, men även hur mycket tid barn tillbringar på nätet. Vi kan se att större andelar av de som ägnar tre timmar eller mer åt sociala medier en vanlig dag också upplever större utsatthet på nätet, säger Yvonne Andersson.

Särskilt oroande, enligt Yvonne Andersson, är att en av fem unga mellan 13 och 16 hade blivit kontaktade av okända och ombedda att skicka nakna eller lättklädda bilder på sig själv. Motsvarande siffra för unga mellan 17 och 18 var en av fyra. Det är en liten ökning från 2018.

Rapporten Ungar & Medier

Sveriges största statistiska undersökning av barn och ungas medievanor. Årets upplaga av rapporten är en specialversion där en del av frågorna handlar specifikt om hur medieanvändningen påverkats av coronapandemin. Underlaget för rapporten 2021 består av två olika enkäter som sändes ut till 2 000 barn 9–12 år och 2 999 barn 13–18 år. Urvalet är ett obundet slumpmässigt urval, stratifierat på ålder, från befolkningsregistret. Urval och datainsamling görs av SCB.

LÄS MER:"Anonymiteten är nyckeln till hatet"

LÄS MER:Svenskarna dåliga på källkritik – nu ska vi bli världsbäst

ANNONS