Mycket av våldet som skakat Stockholm sedan årsskiftet beordras enligt polisen av personer som gömmer sig utomlands. Arkivbild.
Mycket av våldet som skakat Stockholm sedan årsskiftet beordras enligt polisen av personer som gömmer sig utomlands. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/TT

Turkiet förblir fristad för svenska kriminella

Sverige pekas ut som en fristad för turkiska terrorister. Samtidigt hyser Turkiet grovt kriminella svenskar som utom räckhåll för svensk polis beordrar mord och sprängningar på svensk mark.
Åklagare kämpar för att få dem utlämnade – men köpta pass sätter stopp.

ANNONS

Svenska regeringsföreträdare har det senaste året gjort allt för att blidka den stingslige och nyckfulle turkiske presidenten, som vaktar porten till Nato.

Erdogan har kallat Sverige en vagga för terrorism och krävt massutlämningar och skärpt lagstiftning. Från svenskt håll har det talats desto tystare om att misstänkta mördare och gängledare från Sverige lever i frihet i Turkiet – där köpta medborgarskap gör att de inte utlämnas till Sverige.

Justitiedepartementets enhet för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (Birs) har just nu nio pågående ärenden där brottsmisstänkta svenskar begärts utlämnade från Turkiet.

Därtill finns enligt uppgifter i flera medier en rad andra brottsmisstänkta svenskar som gömmer sig i Turkiet men som inte begärts utlämnade. Enligt DN kan det röra sig om så många som ett 30-tal svenska kriminella i Turkiet.

ANNONS

Misstänks för flickmord

En av dem tros vara den så kallade "kurdiska räven", en 37-årig gängledare som enligt polisen är en central aktör i våldsvågen som plågat Stockholm sedan årsskiftet. En annan är en 25-årig man som misstänks för delaktighet i mordet på 12-åriga Adriana.

Ett vanligt steg i jakten på brottsmisstänkta som håller sig undan i utlandet är internationella efterlysningar genom Interpol och Europol.

– Det innebär att det plingar till när man reser över landsgränser och att man kanske då blir gripen av polis på plats. Därefter kan Sverige inom en viss frist komma in med en utlämningsframställan, säger Cecilia Johansson, ämnesråd på Birs.

Ett annat alternativ, om man vet var en person befinner sig, är att vända sig direkt till det landet med en begäran om att personen ska gripas.

"Kurdiska räven" begärdes utlämnad redan våren 2022, men Turkiet vägrade – enligt åklagaren i målet, Henrik Söderman, med hänvisning till att han kort dessförinnan blivit turkisk medborgare.

Gyllene pass

Turkiet, som inte utlämnar turkiska medborgare, erbjuder medborgarskap i utbyte mot investeringar på motsvarande drygt 4 miljoner kronor, så kallade "gyllene pass". Att kriminella på så vis köper sig frihet i Turkiet har myndigheter i flera europeiska länder fått erfara.

Ett tredje alternativ för att komma runt detta är så kallad överförande av lagföring, vilket innebär att Sverige ber Turkiet att väcka åtal i turkisk domstol. Henrik Söderman sade i början av året att man övervägt en sådan begäran i fallet med "kurdiska räven", men att man inte fattat något beslut.

ANNONS

– Förr eller senare får man väl gå in och ta ställning till om man ska göra det eller inte. Det låter som att det kommer hända en del nu på den rent diplomatiska fronten, och då får vi se var vi landar där, men det är inget som är aktuellt just nu, säger han till TT.

"Diskussioner"

När Sverige, Finland och Turkiet förra sommaren skrev under ett trilateralt memorandum enades man bland annat om att stärka samarbetet inom rättsväsende och underrättelsetjänst för att motverka organiserad brottslighet.

Om och hur avtalet påverkat samarbetet med turkiska myndigheter kopplat till svenska kriminella som upprätthåller sig i landet säger sig Cecilia Johansson inte kunna svara på.

– Det jag kan säga är att det har varit möten på tjänstemannanivå under det här året där vi har diskuterat pågående ärenden.

Fakta: Avtal mellan Sverige och Turkiet

Sommaren 2022 ingick Sverige, Finland och Turkiet ett trilateralt avtal som bland annat innebär fördjupat samarbete för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet.

I avtalet står att länderna ska ge fullt stöd till varandra vad gäller "hot mot deras nationella säkerhet". Länderna ska enligt avtalet etablera gemensam "dialog och samarbete på alla statliga nivåer, inklusive mellan rättsväsende och underrättelsetjänster, för att stärka samarbetet mot kontraterrorism, organiserad brottslighet och andra gemensamma utmaningar".

I det bilaterala avtal som Sverige och Turkiet ingick i början av veckan i samband med att president Erdogan lovade att släppa in Sverige i Nato står bland annat att Sverige och Turkiet enats om att fortsätta sitt samarbete under det trilaterala avtalet liksom under en ny bilateral överenskommelse länderna emellan.

Källa: Nato

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS