Männen anklagas för att ha tvättat pengar via två företag inom växlings- och resebranschen i Malmö. Företagen har stått i förbindelse med andra företag och deras kontor i både Sverige och utlandet, och enligt stämningsansökan har motsvarande cirka 113 miljoner kronor hanterats. Brotten ska ha skett mellan 2019 och 2020.
När en person på ett kontor behövt föra över pengar har denne kunnat lämna in pengar på ett ställe, för att lämnas ut till en mottagare på ett annat kontor – utan att några egentliga transaktioner gjorts.
De nu åtalade männen förnekar den omfattande penningtvätten. Polisen kom dem på spåren genom meddelandetjänsten Encrochat som knäcktes av Europol och fransk polis 2020.
En av de åtalade misstänks även för att ha hanterat ytterligare 23 miljoner kronor inom ramen för en så kallad hawala-verksamhet, som syftat till att "utjämna obalanser i penningtillgången i olika länders hawala-kontor", enligt stämningsansökan. Han har vid flera tillfällen tagit emot och lämnat vidare kontanter både inom och utanför Sverige.
Hawala, ett system för att skicka pengar genom informella kontor, är olagligt i flera länder och har pekats ut som ett sätt för bland annat terrorister och kriminella att flytta pengar.
Fakta: Hawala
Hawala, arabiska för överföring, är namnet på ett informellt överföringssystem som växte fram längs Sidenvägen på 700-talet.
Systemet används fortfarande flitigt runtom i världen och bygger på att globala nätverk av förmedlare, hawaladar, går i god för tillgångar och värden. Det är ett sätt att överföra pengar utan att flytta dem.
Det vanligaste är att en förmedlare på uppdrag av en avsändare kontaktar en annan förmedlare i mottagarens närhet, och går i god för att ett belopp finns och ber att det ska betalas ut.
Skulden regleras vid ett senare tillfälle, och systemet bygger således helt på tillit mellan de inblandade parterna.
De allra flesta transaktioner är legitima och hawala utgör en livlina för människor i exempelvis krigshärjade områden eller samhällen som drabbats av naturkatastrofer. Systemet har dock även använts av terrororganisationer och kriminella som vill dölja intäkter från brottslig verksamhet.
Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut