En stor andel av unga nyanlända rapporterar att de har symtom som kännetecknar posttraumatiskt stressyndrom. De kan bland annat drabbas av påträngande minnen från flykten. Arkivbild.
En stor andel av unga nyanlända rapporterar att de har symtom som kännetecknar posttraumatiskt stressyndrom. De kan bland annat drabbas av påträngande minnen från flykten. Arkivbild. Bild: Emrah Gurel/AP/TT

Trauman efter flykten plågar unga nyanlända

Påträngande minnen, sömnsvårigheter och koncentrationsproblem drabbar fyra av tio unga nyanlända. Det är symtom som kännetecknar posttraumatiskt stressyndrom. Bland ensamkommande barn från Afghanistan var det extra tydligt, visar en studie från forskare vid Röda korsets högskola.

ANNONS

I studien svarade 1 129 nyanlända 16-18-åringar från Syrien, Irak och Afghanistan som blev kommunplacerade i Sverige mellan 2014 och 2018 på en enkät, där de fick uppge i vilken grad de hade symtom på posttraumatisk stress.

Det visade sig att nästan fyra av tio nyanlända rapporterade att de led av symtom som kan tyda på risk för att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Andelen bland ensamkommande från Afghanistan var ännu större, 56 procent.

Påträngande minnen

– Det betyder inte nödvändigtvis att de har PTSD eller är sjuka, men att de kan ligga i riskzonen. De kan till exempel drabbas av ofrivilliga, påträngande minnen och börja tänka på saker som hänt under flykten. Sådana minnen kan dyka upp när som helst och trigga ångestreaktioner, säger Øivind Fjeld-Solberg, forskare vid Röda korsets högskolas forskningsprogram RMSR.

ANNONS

Följden för ungdomar med svåra besvär är att de kan utveckla ett undvikande beteende för att slippa tänka på det.

– Det här visar att det kan finnas ett behov av stöd för att komma vidare. Det är till exempel viktigt att man i skolan är medveten om detta. De kan vara i behov av extra stöd, med tanke på svårigheterna att koncentrera sig och sova, säger Øivind Fjeld-Solberg.

Han vill dock understryka att studien bygger på det som ungdomarna själva rapporterat, vilket innebär att det kan finnas viss osäkerhet kring resultaten.

Väcker frågor

– Den här typen av studier är inte perfekta, men den ger en indikation om risker och vilket behov av hjälp som kan finnas i gruppen. Det är viktigt att skolan får information om det, säger Øivind Fjeld-Solberg.

Att symtomen fanns kvar upp till fem år efter det att ungdomarna kom till Sverige ser forskarna som särskilt oroande då det väcker frågor om ungdomarnas nuvarande situation i Sverige.

Studien är en del av en större undersökning om nyanlända barn och ungas hälsa och levnadsförhållanden som genomförts i samverkan mellan Röda korsets högskolas forskningsprogram RMSR, Folkhälsomyndigheten, Nasjonalt Kunnskapssenter om Vold og Traumatisk Stress (NKVTS) i Oslo och Resiliency, Mental Health and Social Participation among Refugees.

ANNONS

Petronella Uebel/TT

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS