Många lantbrukare tar höjd för en torr sommar och anmäler sina slaktdjur i god tid för att undvika köer. Arkivbild.
Många lantbrukare tar höjd för en torr sommar och anmäler sina slaktdjur i god tid för att undvika köer. Arkivbild. Bild: Cornelius Poppe/NTB/TT

Torka och oro ökar trycket på slakterierna

Från en vecka till en annan ökade antalet bokningar på KLS Ugglarps slakterier med 300 procent.
Många lantbrukare tar det säkra före det osäkra och anmäler sina slaktdjur i god tid för att undvika köer när vad som spås bli en torr sommar står för dörren.

ANNONS
|

Sommaren 2018 vill många lantbrukare nog helst glömma.

Det torra vädret gav låga skördar och därmed foderbrist. Många lantbrukare tvingades därför att slakta sina djur tidigare än planerat, vilket resulterade i att köerna vid landets slakterier ringlade sig långa.

Den som inte hade anmält sina slaktdjur för hämtning i tid riskerade att få vänta i uppemot ett halvår innan slaktbilen rullade in på gården.

Det finns inte några säkra långtidsprognoser, men det finns illavarslande tecken på att även sommaren 2023 kan bli ovanligt torr.

Ökad anmälningstakt

Med sommaren 2018 färskt i minnet har många djurägare därför tagit höjd för en eventuell foderbrist och redan nu bokat tid för slakt för att undvika att hamna längst bak i kön.

ANNONS

Vid KLS Ugglarps, som har slakterianläggningar på flera platser i landet, märktes det tydligt under förra veckan, när anmälningstakten ökade med 300 procent jämfört med veckan före.

– Då nådde man antagligen en kritisk tidpunkt i sin foderproduktion på många ställen och konstaterade att det inte kommer att gå att behålla djuren som man hade tänkt sig, säger Paul Robertsson, inköpsansvarig på KSL Ugglarps.

– Så såg det ungefär ut 2018 också, men det började ett par tre veckor senare, fortsätter han.

KLS Ugglarps har i takt med det ökade trycket skalat upp sin kapacitet och än så länge är situationen på deras anläggningar hanterbar, säger Paul Robertsson.

– Alla som vill ha sina djur hämtade kan fortfarande få det så som man har tänkt sig, men det blir säkert en betydligt tuffare situation till hösten om torkan fortsätter.

Flera slakterier larmar

Hans Agné, vd för branschorganisationen Svenska köttföretagen, säger att det kommer liknande signaler från många andra slakteriföretag.

– Situationen ser väldigt bekymmersam både vad gäller gräs och spannmål. Om det inte blir regn inom tio dagar så kommer det att skada en stor del av årets skörd, det är inget snack om det, säger han.

För att underlätta för lantbrukarna att säkra tillräckligt med foder i sommar har Jordbruksverket beslutat att ge dispens för skörd av vissa trädor, det vill säga åkermark som inte används till produktion av jordbruksprodukter.

ANNONS

– Det vi gör som bransch nu är att rådgiva lantbrukarna om hur de kan hantera situationen, till exempel vilka alternativa fodermedel man kan använda för att dryga ut fodret så mycket som möjligt, säger Hans Agné.

Han betonar samtidigt att det inte är en lösning att nödslakta alla djuren.

– Vi manar lantbrukarna till lugn och uppmuntrar dem att planera för att behålla djuren som de brukligt gör. Sedan får man pröva enskilda fall om finns det särskilda omständigheter som gör att man måste agera annorlunda, säger Hans Agné.

Bakgrund: Den exceptionellt torra sommaren 2018

En torr vår följt av en våt höst resulterade i sämre skördar och brist på grovfoder. Detta tillsammans med en exceptionellt torr sommar drabbade lantbruket hårt.

Skörden av spannmål, oljeväxter och säd uppgick till endast hälften av femårssnittet, enligt Lantmännens summering. Det tros vara den sämsta skörden sedan 1950-talet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) uppskattar kostnaden för skördar till 10 miljarder kronor.

För att se till att det fanns tillräckligt med foder uppmanades producenter att skörda allt tillgängligt foder, även om det inte var avsett för deras eget bruk.

På grund av den svåra torkan gjordes undantag från regler. Till exempel tilläts ekologiska lantbrukare att använda icke-ekologiskt foder och frigående mjölkkor undantogs från kravet på betesväxter.

Regeringen beslutade att ge lantbruket 1,2 miljarder kronor i stöd för att hantera foderbristen.

Den stora bristen på betesmarker och foder skapade ett behov av att minska antalet djur, vilket resulterade i upp till ett halvår långa slaktköer.

Källa: SMHI

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS