Nu har förhandlingarna i Madrid pågått i två veckor. Enligt planen ska allt avslutas i kväll. Men hittills har det gått trögt och sannolikt drar förhandlingarna ut på tiden.
Det är framför allt Australien, Saudiarabien och Brasilien som ägnar sig åt att sabotera förhandlingarna, säger Jennifer Morgan, internationell chef för Greenpeace. Även USA nämns i sammanhanget,
Under natten och morgonen har nya kompromissförslag lagts fram, bland annat för det slutdokument som de nästan 200 länderna på mötet ska enas om.
Sverige och EU ingår tillsammans med drygt 70 andra länder i en grupp som driver på för högre ambitioner. Tillsammans representerar de både rika och fattiga länder, och deras ståndpunkt är att sluttexten ska skicka en tydlig signal till omvärlden om att alla parter i Parisavtalet ska skärpa sina klimatplaner i enlighet med bästa tillgängliga vetenskap under nästa år.
Skarpare formuleringar
Den kompromiss som nu ligger på bordet duger inte, anser gruppen.
EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans säger att de inte kan godkänna något som bara blir utsläppsminskningar på pappret.
– Allt vi gör måste leda till att utsläppen faktiskt minskar på riktigt, och hjälpa oss att implementera mer ambitiösa planer. Vi måste visa omvärlden att COP (FN:s klimatmöte) betyder handling, säger Timmermans på en pressträff i Madrid.
Fullkomligt oacceptabelt
Greenpeace uttrycker sig ännu mer drastiskt om det liggande förslaget.
– Den här texten är fullkomligt oacceptabel och måste förkastas. Det går inte i linje med forskningen och det uppmanar inte parterna att höja ambitionsnivån till nästa år, säger Jennifer Morgan till journalister i Madrid.
Några av de svåraste sakfrågorna att enas kring handlar om hur den framtida utsläppshandeln mellan länder ska regleras och hur man ska hantera skador som uppkommer i klimatförändringens spår.
Högljudda krav
Kraven från fattiga länder om finansiell kompensation har varit oväntat högljudda på mötet. De vill inte riskera att behöva stå för notan för skador som rika länder orsakat genom sina koldioxidutsläpp.
Norges miljöminister Ola Elvestuen har lett förhandlingarna för skadehanteringen.
– För en del små ö-nationer är det här en helt existentiell fråga. Det handlar inte om huruvida det behövs mer finansiering – vi behöver skala upp – utan hur det ska ske, säger Elvestuen.
Utvecklingsländerna driver på för en helt ny finansieringsmekanism, medan rikare länder, som Sverige, tycker att de fonder och kanaler som redan finns ska användas mer effektivt.
Minska utsläppen
Klimatminister Isabella Lövin (MP) anser att det absolut viktigaste med mötet i Madrid är att alla beslut leder till utsläppsminskningar.
När det gäller utsläppshandeln mellan länder befarar Sverige, EU och andra att det regelverk som nu tar form kan ge möjligheter för dubbelräkning och annat som försvagar Parisavtalet.
– Det är en viktig fråga för oss, att det inte skapar kryphål som gör att det inte blir utsläppsminskningar på riktigt, säger Isabella Lövin.
Maria Davidsson/TT
Jörn Spolander/TT
I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal. Länderna enades om att hålla den globala temperaturökningen "väl under" 2 grader Celsius, men helst under 1,5 grader – det så kallade 1,5-gradersmålet.
Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.
Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter.
Länderna har förbundit sig att vart femte år skärpa sina nationella planer för att minska utsläppen. 2020 ska alla länder lägga fram nationellt bestämda klimatplaner (NDC).
Till Parisavtalet, som ratificerades 2016, hör den så kallade regelboken, som är ett gemensamt regelverk för hur länderna praktiskt ska uppfylla avtalets mål.
Källa: Regeringen, Naturvårdsverket
Den 2–13 december pågår FN:s klimattoppmöte COP25 i Madrid, som hastigt tog över värdskapet när Santiago i Chile backade ur på grund av oroligheter i landet.
Runt 25 000 deltagare från nästan 200 länder deltar. Under första veckan är det främst tjänstemän som förhandlar, under andra veckan anländer ministrar och andra tunga politiker. Från Sverige deltar klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) och biståndsminister Peter Eriksson (MP).
Sverige förhandlar inte som enskilt land, utan genom EU.
Den formella agendan handlar mycket om hur Parisavtalet ska implementeras. Regler för utsläppshandeln mellan länder ska beslutas (artikel 6) och en översyn ska göras av hur skador och förluster till följd av klimatförändringen hanteras.
Andra frågor som lyfts fram är havsfrågor och jämställdhet. Dessutom pågår mängder av möten utanför förhandlingsrummen där klimatorganisationer, näringsliv och forskare deltar.
Källa: Regeringen, COP25.
