Hovrätten för västra Sverige anser att svensk lag gäller, trots att dykningarna med en robot vid Estonias vrak gjordes från en tysk båt. Nu måste Göteborgs tingsrätt hålla en ny rättegång, med hovrättens beslut som utgångspunkt.
Tisdagens besked var lite oväntat, tycker journalisten Henrik Evertsson, som ledde filmteamet och är en av de åtalade.
– Men samtidigt är det glädjande att man gör detta ordentligt. Vi får helt enkelt respektera processen och förbereda oss för en ny runda i tingsrätten, säger Henrik Evertsson.
– Man är jämtlänning, så man tar allting med ett stoiskt lugn, tillägger han.
Prövade inte allt
Hovrättspresident Anders Hagsgård förklarar beslutet:
– Eftersom tingsrätten kom fram till att Estonialagen inte var tillämplig, så prövade inte den fullt ut alla de invändningar som de tilltalade har gjort. Och det tycker vi att tingsrätten ska göra, säger Hagsgård.
De åtalade har framfört att dykningarna var nödvändiga med tanke på informations- och yttrandefriheten, för att få nödvändig kunskap om en stor katastrof. Tingsrätten tog inte ställning till de argumenten, och heller inte till hur de åtalade skulle straffas, om de var skyldiga till brott.
852 personer omkom när färjan Estonia sjönk i hårt väder på Östersjön en natt i september 1994.
Filmteamets dykningarna gav bilder från vraket som ledde till att katastrofen nu utreds på nytt.
Men platsen där Estonia ligger skyddas av en särskild lag om gravfrid. Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson, som var de enda svenskarna i filmteamet, åtalades av kammaråklagare Helene Gestrin.
"Långt gående rätt"
Göteborgs tingsrätt friade dock de åtalade, med hänvisning till att dykningarna gjordes från ett tyskt fartyg. Tyskland har inte undertecknat lagen om gravfrid vid Estonia, vilket flera andra länder vid Östersjön gjort.
Hovrätten ger nu tingsrätten bakläxa.
– Det här handlar om svenska medborgare och Sverige har en väldigt långt gående rätt att lagföra sina egna medborgare, säger hovrättspresident Anders Hagsgård.
Advokat Johan Eriksson, som försvarar Evertsson, håller med om att flera frågor nu först behöver behandlas av tingsrätten.
– Det är ett utfall av god rättssäkerhet att man får en möjlighet att få sin sak prövad i två instanser, framhåller Johan Eriksson.
Åklagaren välkomnar
Kammaråklagare Helene Gestrin välkomnar också hovrättens beslut.
– Jag har förståelse för att hovrätten tycker att exempelvis straffvärdet ska prövas i tingsrätten först, eftersom den här lagen inte är prövad i domstol förut, säger Helene Gestrin.
Efter tingsrättens första rättegång hade en av nämndemännen en annan mening än rättens majoritet. Han bedömde att Estonialagen kunde tillämpas och att de åtalade brutit mot den, men ansåg att det var orimligt att ge dem något straff.
Fakta: Estonia
Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder, och sjönk sedan inom mindre än en timme.
852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.
137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.
Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.
Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt", som sändes på hösten 2020, visade ett tidigare okänt hål i färjans skrov på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet
Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.
I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.
Ytterligare undersökningar vid vraket ska göras i år. Den nya haveriutredningen kommer även att intervjua personer som överlevde katastrofen.