Den rödgröna regeringen tillsatte för ett år sedan en utredning om förbud mot vinstuttag från friskolor. Den pausades i samband med regeringsskiftet och Tidöavtalet. Nu har regeringen och Sverigedemokraterna enats om hur man ska gå vidare.
På fredagen presenterade skolministern Lotta Edholm de tilläggsdirektiv, det vill säga ändrade riktlinjer, till utredningen som ska ligga till grund för en ny friskolelag.
– Det finns inbyggda fel i friskolesystemet och det har funnits en naivitet när det gäller friskolorna, säger hon på pressträffen.
– Vi måste ändra drivkrafterna och incitamentsstrukturerna. Det ska inte längre vara möjligt att tjäna pengar på att dra ner kvaliteten på en skola genom att medvetet anställa obehöriga lärare eller dra ner på skolböcker.
Vinststopp vid kvalitetsbrister
Utredaren ska bland annat föreslå ett så kallat vinststopp. Det innebär inte ett totalförbud mot vinstuttag, men en rad begränsningar.
Vinstutdelning ska stoppas under de första åren efter att en skola startats eller om en skola köps av en ny ägare. Det ska inte heller vara möjligt att ta ut vinst om friskolan tar emot kvalitetshöjande statsbidrag.
Tidöpartierna vill även att vinststoppet ska gälla när Skolinspektionen kritiserat verksamheten, om det finns kvalitetsbrister eller om skolan underpresterar.
Utredaren ska dessutom ge förslag på hur sanktionsavgifter, det vill säga böter, kan utdömas för både friskolor och kommunala skolor som inte håller sig till regelverket.
– Mitt fokus har hela tiden varit elevers rätt till bra utbildning, oavsett vilken skola man går i. Och jag är helt övertygad om att om alla de här förslagen kommer på plats så kommer vi ha en friskolesektor som fungerar mycket bättre än i dag, säger Lotta Edholm till GP.
Handlar det bara om ett vinststopp eller kan det bli tal om ett vinsttak också?
– I huvudsak så är det ju ett totalt vinststopp vid alla punkterna. Men sedan får utredaren titta lite på hur man ska åstadkomma detta.
Om det införs vinststopp för skolor som underpresterar, finns det inte då en risk att incitamenten för glädjebetyg ökar ytterligare?
– Utmaningarna är väldigt olika men det är just en sån punkt som utredaren får titta på. Man kan till exempel tänka sig att man knyter det till nationella prov. När de blir digitaliserade och centralt rättade blir de ju mycket mer objektiva än vad de är idag. Men det är en svår nöt för utredaren att knäcka. För det får absolut inte bli som du säger.
Kritik från Sveriges lärare
Kritik mot förslaget har kommit från både oppositionen och fackförbundet Sveriges lärare, som båda anser att det bästa vore att helt ta bort vinstmöjligheten.
– Att införa strängare regler för friskoleägare, i stället för att fasa ut marknadsskolan, är som att segla svensk skola i motvind, säger Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand i en kommentar.
– Man riskerar att skapa ett enormt byråkratiskt system utan att komma till rätta med grundproblemet, nämligen vinstuttag i skolan, säger Åsa Westlund (S) till TT.
Men Lotta Edholm slår ifrån sig.
– Jag tänker att det här är väldigt långtgående vinststopp som nu föreslås. Det föreslås ju dessutom en rad andra åtgärder som överhuvudtaget inte fanns med i de ursprungliga direktiven. Till exempel sanktionsavgifter. Idag finns det ju ingen möjlighet att bötfälla skolor som inte uppfyller kraven.
Hon nämner även att förskolan lyfts in i utredningen och ett nytt förslag om att stoppa uppdelningen av bolag som ska göra det lättare att se vad skolpengen används till.
Utredningstiden förlängs med ett år och slutbetänkandet ska därmed presenteras senast den 28 februari 2025. Planen är att den nya friskolelagen ska vara på plats valåret 2026.
Detta ska utredas
Vinststopp
Vinstutdelning ska inte förekomma under de första åren efter att en friskola startats eller i det fall en skola köps av en ny ägare. Likaså om Skolinspektionen har slagit ner på verksamheten eller om det finns kvalitetsbrister. Därtill ska det inte vara möjligt att ta ut vinst om man tar emot kvalitetshöjande statsbidrag.
Skolor ska bara få bedriva skolverksamhet
Skolpengen ska inte gå till annat än utbildning. Friskolor ska bli tvungna att enkom ha skolsyfte i bolagsordningen, inte något annat.
Skolpeng ska kunna återkallas
Friskoleägare ska kunna krävas på återbetalning av skolpengen om pengarna går till annat än skolverksamhet eller om friskoleägarna har dömts för brott.
Omreglering av friskolekoncernerna
En ny tvingande struktur för friskolekoncernerna, så att det blir lättare att följa skolpengen och kunna granska skolornas verksamhet och ekonomi. En modell kan vara att ett bolag bara ska kunna driva en skola.
Nya verktyg för Skolinspektionen
Ökade möjligheter att stänga skolor samt att införa tidigare och skarpare sanktioner och högre viten, Möjlighet till tvångsförvaltning av friskskolor med stora missförhållanden.
Skärpt ägarprövning
Friskolor och dess ägare ska ha en stabil ekonomi. Ökade krav på ekonomisk stabilitet och en rätt för elever att slutföra sin utbildning vid den skola de har valt.
Stopp för utländskt ägande
Rapporter har pekat på att utländska antagonister kan investera i skolor som en del i påverkanskampanjer. Utredaren ska se över om bara företag med säte i Sverige, EU- eller EES-land ska få driva skolor.
Källa: Liberalerna
LÄS MER:Regeringen vill se mer handfast lärarutbildning
