Tidigare patienter får nyckelroll i självskadevård

Kliniken vänder sig till personer med allvarligt självskadebeteende.

– Den närmsta definitionen på våra patienter är att de har livshotande problem, säger Nina Pedersen, enhetschef på avdelningen på Östra sjukhuset i Göteborg.

En arbetsgrupp på 40 personer med bland annat psykologer, dietister och fysioterapeuter driver behandlingen. Här finns även så kallade peer supportrar, personlig egen erfarenhet resurs. Det är certifierade stödpersoner med egen erfarenhet av psykisk ohälsa.

– Jag har skurit mig, bränt mig, tagit droger, druckit för mycket, gått rakt ut i vägen och tänkt att kommer det en bil så gör det. Jag utsatte mig för väldigt farliga situationer, säger Tess Johansson, en av avdelningens två peer supportrar.

Patientens villkor

En behandling pågår under tre månader, med möjlighet till förlängning upp till sex månader. Sedan starten i måndags har tre av totalt tio platser fyllts upp.

– Vi har ett väldigt strukturerat och intensivt behandlingsprogram. All personal kommer att jobba som coacher och under alla dygnets timmar kommer det att finnas flera anställda på plats, säger Nina Pedersen.

Satsningen kommer från Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska universitetssjukhuset, där Östra sjukhuset ingår. Avdelningen jobbar utifrån en metod som kallas Dialektisk beteendeterapi (DBT). Den utgår från att alla människors beteenden fyller en funktion för dem själva, berättar Nina Pedersen.

– Vi kan nog alla känna att vi under väldigt hård press eller smärta gör vad som krävs för att bli av med det onda. Och självskadebeteende funkar, det händer saker i kroppen fysiologiskt. Men sen kommer så klart negativa konsekvenser, säger hon.

Flest kvinnor

Enligt Socialstyrelsen är kvinnor överrepresenterade bland dem som söker vård för självdestruktiva handlingar. Över 4 000 kvinnor sökte vård 2017 och endast hälften så många var män. Statistiken gäller sluten vård och fångar inte upp dem som endast har kontaktat exempelvis vårdcentral. Många förknippar självskadebeteende med unga tjejer, men det är ett problem som kan drabba alla, framhåller Nina Pedersen.

– Det är en komplex problematik som är förknippad med många sjukdomstillstånd. Människor med emotionell instabilitet, ätstörningar, posttraumatiskt stressyndrom, depression, neuropsykiatriska problem och personer med psykoser kan ha självskadebeteende, säger hon.

Bipolär och anorexi

Tess Johanssons problem började i skolan när hon utsattes för mobbning och utvecklade bulimi och senare anorexi. Det gick så långt att hon fick sondmatas akut vid 14 års ålder.

– Vid en så kraftig ätstörning får man ett oerhört ångestpåslag av att bli sondmatad. Jag brukade banka huvudet i väggen, men sen såg jag hur andra hanterade det, att de skar sig, säger hon.

Senare fick hon även veta att hon hade bipolär sjukdom, något hon i dag har lyckats stabilisera och lärt sig att leva med. Som patient var vården inte alltid den bästa.

– Jag fick så ofta höra att jag kommer att ångra mig, att jag kommer ha fula armar och ärr för livet. De trodde att det skulle avskräcka mig, men jag skämdes bara, och det triggade till mer ångest och fler skador.

TT: Vad tror du att era patienter kommer att märka för skillnad?

– Det kommer nog komma som en liten chock att vi kommer vara så snälla. Många är vana vid att få höra, precis som jag fick, att de är ett hopplöst fall.

Elias Arvidsson/TT