– Från början kändes allt så otroligt osannolikt, säger Marcus Wandt som klarat den tuffa antagningsprocessen till Europeiska rymdstyrelsens (Esa) astronautprogram och väntas bli näste svensk i rymden.
– Från början kändes allt så otroligt osannolikt, säger Marcus Wandt som klarat den tuffa antagningsprocessen till Europeiska rymdstyrelsens (Esa) astronautprogram och väntas bli näste svensk i rymden. Bild: Henrik Montgomery/TT

Sveriges nya astronaut: Frun tipsade mig

Han blir av allt att döma tredje svensk i rymden. I konkurrens med över 22 000 sökande valdes Marcus Wandt tillsammans med 17 andra ut att bli Europas nya astronauter.

ANNONS
|

Det har nu gått drygt två månader sedan den 42-årige Linköpingsbon fick reda på att han antagits till Europeiska rymdstyrelsens (Esa) astronautprogram.

– Det började med att min fru frågade om jag sett att de sökte astronauter. Jag tänkte att det nog var ganska många som skulle söka, men instinktivt kände jag att jag måste göra det, säger Marcus Wandt.

– Från början kändes allt så otroligt osannolikt.

Omfattande tester

När han berättar om antagningen är det svårt att inte hålla med. Av sisådär 22 500 sökande som uppfyllde grundkraven valdes han ut tillsammans med drygt 1 300 andra.

Därefter följde intervjuer, tester, fler tester och ytterligare tester: i koordination, rumsuppfattning, matte och fysik under tidspress, minne, psykologi och samarbete för att nämna några. Och så medicinska tester – omfattande sådana.

ANNONS

– Där testar de allt man kan titta på, saker jag inte visste att man kunde testa, säger Marcus Wandt.

– Det tar en tid innan man kommer upp i rymden, och då vill de se att den här individen kommer att hålla under 15-20 år och inte bli sjuk.

Senast Esa rekryterade astronauter var för 15 år sedan. Bland de 17 utvalda är Marcus Wandt en av elva reserver som ska utbildas och finnas redo för framtida uppdrag.

När han pratat med Christer Fuglesang, Sveriges första rymdfarare, har han blivit mer övertygad: frågan är inte om utan när uppskjutet sker.

– Den inställningen måste man nog ha. Samtidigt finns det astronauter runt om i världen som utbildats men aldrig flugit till rymden, säger han.

Civilingenjör och stridspilot

Om någon undrar varför just Marcus Wandt sållades bland de 22 500 ut kan hans cv ge en hint. Utöver utbildningen som elektronikingenjör på Chalmers tekniska högskola har han gått officersprogrammet på militärhögskolan och utbildat sig till både fallskärmsjägare och stridspilot.

I dag är han chefstestpilot på Saab Aeronautics och fick för ett antal år sedan äran att bli den förste att flyga med det senaste stridsflyget Gripen E.

– Det fanns nog många grejer som passade in, säger Marcus Wandt ödmjukt.

ANNONS

– Att kliva in i en rymdraket och skjutas upp i rymden låter ju otroligt roligt, men det hade inte räckt.

Hans erfarenhet om riskhantering och analyser ser han som ett av hans främsta bidrag till Esa. Förmågan att nå så långt som möjligt på ett uppdrag, utan att för den delen förlora kontrollen.

– Det gör jag varje dag i mitt jobb. Att flyga ett Gripenplan är inte så långt ifrån att jobba med rymdfartygen, som visserligen utsätts för ännu extremare temperaturskillnader, strålning och tyngdlöshet. Men det finns ändå en massa likheter, där kommer jag kunna bidra mycket.

När han får frågan om han sitter på någon svaghet tänker han till, men återkommer vänligt.

– Det finns säkert en mängd saker, men det får du fråga någon annan om. Det är nog viktigt att inte ha för djupa dalar.

Vikten av rymdsatsning

Om Sverige fortsätter att satsa på rymden ökar Marcus Wandts chanser att till slut få skickas upp i det okända.

Själv är han övertygad om att satsningarna även skulle snabba på utvecklingen i frågor som vi har direkt nytta av på jorden, som hållbarhet och energihantering.

Allt kräver ett stort statligt stöd, men enligt Marcus Wandt har svenskarna mycket att bidra med också kunskapsmässigt. Det har han märkt i sitt jobb som testpilot.

ANNONS

– Globalt är vi uppe och tävlar med de absolut främsta, och på vissa grejer är vi mycket bättre. Den innovationskraften och förmågan är väldigt stark i Sverige. Det där vill Europa förstås att vi ska komma med, och gör vi det då ökar det chanserna för att vi får platser också, säger han.

Marcus Wandt kommer fortsätta jobba på sin nuvarande arbetsplats, som chefstestpilot på Saab Aeronautics, fram till hans chans kommer.
Marcus Wandt kommer fortsätta jobba på sin nuvarande arbetsplats, som chefstestpilot på Saab Aeronautics, fram till hans chans kommer. Bild: Henrik Montgomery/TT
Sverige och EU har inget annat val än att hänga på i rymdkapplöpningen enligt Marcus Wandt.
Sverige och EU har inget annat val än att hänga på i rymdkapplöpningen enligt Marcus Wandt. Bild: Henrik Montgomery/TT

Fakta: ESA:s astronautprogram

22 523 personer ansökte om att få komma med i Europeiska rymdstyrelsens astronautprogram, en dubblering jämfört med förra antagningsprocessen 2008.

18 svenskar fanns med bland de 1 361 som bjöds in till psykologiska tester. Därefter väntade intervjuer, grupptester, medicinska tester samt tester i naturvetenskapliga ämnen.

Totalt 17 astronauter valdes ut. Fem har utsetts till ”karriärastronauter” som påbörjar astronaututbildningen nu. Elva har antagits som reserver.

Dessutom får Europa sin första "paraastronaut" – brittiske paralympiska sprintern John McFall som ska vara med i projekt som undersöker möjligheterna för personer med fysiska funktionshinder att arbeta i rymden.

Källa: Rymdstyrelsen.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS