Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Moder Elisabeth Hesselblad, Sveriges nya helgon

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sverige får ett nytt helgon

Det var på medeltiden det skedde senast. Över 600 år har gått sedan en svensk helgonförklarades. Men nu i helgen inträffar det på nytt, när Elisabeth Hesselblad tar plats bredvid Jungfru Maria, Jeanne d´Arc och andra berömda helgon.

Mässan äger rum på söndag den 5 juni på Petersplatsen i Vatikanen, den romersk-katolska kyrkans absoluta centrum. Då helgonförklaras Hesselblad av påve Franciskus, ledaren för världens 1,2 miljarder katoliker.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Större än så kan det knappast bli. Som helgon kommer Hesselblad att omnämnas i samma andetag som en rad storheter från historiens djup, bland andra Petrus, Johannes, Matteus, Paulus och de andra lärjungarna.

I denna skara återfinns också heliga Birgitta, helgonförklarad 1391. Sedan dess har ingen svensk fått den äran, förrän nu.

Nunnekloster

Elisabeth Hesselblad (1870-1957) är mest känd för att ha återupplivat den gamla Birgittinorden som grundades 1370 av heliga Birgitta.

Birgittinorden försvann från landet i samband med reformationen då vårt land blev protestantiskt.

- Den överlevde på annat håll, men Elisabeth Hesselblad grundade en egen gren, säger Björn Göransson, katolsk präst i Varberg.

I dag driver grenen, som grundades i Rom 1911, ett 50-tal nunnekloster runt om i världen, varav två i Sverige, Birgittasystrarnas kloster i Djursholm och Falun.

Miraklet på Kuba

Syster Beata i Djursholm tar emot TT medan de andra systrarna sjunger i kapellet.

- Systrarna är från flera olika länder, Mexiko, Polen, Italien, Indien. Vi är bara två från Sverige. Vi svenskar räcker inte till, säger hon.

Det finns inte så många katoliker i Sverige, bara cirka 150 000. Syster Beata är själv konvertit.

- Den katolska kyrkan är den ursprungliga kyrkan. Jag upplevde den svenska kyrkan som en avbruten gren, säger hon.

Elisabeth Hesselblad blir inte helgon enbart för att ha återupplivat Birgittinorden. Alla som helgonförklaras, kanoniseras, måste också vara förknippade med mirakel.

I Elisabeths fall handlar det om en tvåårig pojke på Kuba som år 2005 ska ha tillfrisknat på ett oförklarligt sätt efter en svår operation sedan priorinnan på ortens Birgittinkloster bett en förbön för honom.

- Gud tros ha ingripit via Elisabeth Hesselblad, säger Björn Göransson.

Många svenska helgon

Att Hesselblad blir Sveriges andra helgon genom tiderna, efter heliga Birgitta, håller dock inte Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet med om.

- Det är helt fel. Vi har många helgon. En rad personer helgonförklarades av lokala biskopar under kristendomens första tid, exempelvis Erik den helige. Detta upphörde från och med 1200-talet då påvarna i Rom fick ensamrätt på kanoniseringar. Heliga Birgitta är den enda svensk som kanoniserats av en påve, men även de tidigare helgonen är accepterade av Vatikanen, säger han.