Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sverige enda landet i Europa där dödsskjutningarna ökat

Enligt en ny studie från Brå är Sverige det enda landet i Europa där det dödliga våldet med skjutvapen har ökat sedan år 2000.
– Den ökningen som Sverige visar upp går inte att observera någon annanstans i Europa, säger Klara Hradilova Selin, utredare på Brå.

På uppdrag av regeringen har Brå (Brottsförebyggande rådet) studerat hur det dödliga våldet med skjutvapen ser ut i en jämförelse med 22 andra europeiska länder. Enligt rapporten sticker Sverige ut som det enda landet där antalet dödsskjutningar har ökat sedan år 2000.

– Sverige har flyttats från botten i den europeiska rangordningen till att hamna väldigt högt upp. Mellan 2014 och 2017 var det bara Kroatien som hade en högre nivå dödligt våld med skjutvapen – sedan 2018 ligger vi högst. Den ökningen som Sverige visar upp går inte att observera någon annanstans i Europa, säger Klara Hradilova Selin, utredare på Brå.

Till en början doldes de ökande dödsskjutningarna i den svenska statistiken då andra dödliga våldsmetoderna minskade. Men sedan 2013 har de kommit att bidra till en generell ökning av den totala nivån av dödligt våld i landet.

Enligt den senast tillgängliga jämförbara statistiken från 2017 var det i genomsnitt 8 personer per miljon invånare som blev offer för dödligt våld i Europa. I Sverige var siffran då 11 personer per miljon invånare, men har sedan dess ökat till 12 personer per miljon invånare.

Skjutvapen står för cirka 4 avlidna per miljon invånare i Sverige – att jämföra med genomsnittet i Europa på 1,6 avlidna per miljon invånare.

LÄS MER: Experterna reagerar på ökningen av dödsskjutningar

Ökningen svårförklarad

Majoriteten av dödsskjutningarna – 8 av 10 – äger rum i kriminella miljöer, visar rapporten.

– Det handlar om unga män som drabbas vilket vi visste sedan tidigare. De är mellan 20 och 29 år. Det är väldigt ovanligt att kvinnor dödas med skjutvapen både i Sverige och Europa. Där är det vanligare med kniv och övriga våldsmetoder, säger Klara Hradilova Selin.

Utredarna har försökt titta närmare på varför just Sverige är så hårt drabbat och kommit fram till tre omständigheter som spelar roll.

– Det är framförallt illegala drogmarknader, konflikter i kriminella grupperingar och bristande förtroende för polisen som ska ligga bakom de här uppgångarna när de händer.

Hon poängterar dock att de riskfaktorerna även förekommer i många andra länder – och att de därmed inte kan stå som ensam förklaring till varför Sverige är så hårt drabbat av det dödliga skjutvapenvåldet.

– Det är lite mer outforskat hur det sprider sig när det väl kommit igång. Det finns studier som visar att det handlar om en social smitta – en skjutning utlöser ofta nya skjutningar som ligger nära i tid och rum. Det blir en växande inflation att ta till vapen – både för att försvara sig och i offensivt syfte, säger Klara Hradilova Selin.

LÄS MER: M om skjutvapenvåldet: Skam för Sverige

Svåra brott att utreda

Håkan Jarborg, chef för polisens utvecklingscentrum syd, säger att rapporten bekräftar det som polisen länge misstänkt.

– Nämligen att det ökade skjutvapenvåldet i Sverige är unikt i jämförelse med de flesta andra länder i Europa, men också att det inte finns några entydiga förklaringar till det utifrån de faktorer som vi normalt försöker förklara brottsnivåer och brottsutveckling med.

Han säger att polisen bekämpar våldet genom att att spana, utreda och försöka få de personer som ligger bakom lagförda.

– Men det är välkänt att det inte är en helt enkel uppgift då dessa brott främst sker inom de kriminella miljöerna. Brotten är svårutredda. De offer som överlever medverkar sällan själv till att föra utredningen framåt och vittnesuppgifter är ofta väldigt sparsamma, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.