Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Covid-avdelningen på Östra sjukhuset i Göteborg. Arkivbild.
Covid-avdelningen på Östra sjukhuset i Göteborg. Arkivbild. Bild: Björn Larsson Rosvall /TT

Svåra överväganden i vård av covid-patienter

Var tredje sjuksköterska har upplevt etisk stress kring prioriteringar av sjuka under coronakrisen.
– När det här är över är det viktigt att man pratar om sina upplevelser, säger Tove Godskesen, doktor i medicinsk etik.

Sjukvården har pressats nära bristningsgränsen under coronapandemins andra våg. Personal har tvingats ställa om och byta arbetsuppgifter.

Missnöjet med den fysiska arbetsmiljön är utbrett, inte minst bland dem som arbetar i covid-19-vården. Det visar en ny Novusundersökning bland sjuksköterskor som beställts av Vårdförbundet.

Var fjärde sjuksköterska överväger att byta jobb på grund av de förhållanden som uppstått under pandemin.

– Det är snart sommar här, och redan nu sägs det att de inte kommer att få sina fyra veckors sammanhängande semester, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

"Hinner inte sitta ned"

Pandemin har också trängt undan ordinarie vård när inläggningarna i covid-19 ökat. Samtidigt har familjemedlemmar inte kunnat besöka anhöriga som legat svårt sjuka och vårdats i respirator.

Vårdpersonal har behövt ge tunga besked och göra svåra bedömningar, och 33 procent av sjuksköterskorna upplever enligt undersökningen en så kallad etisk stress kring prioriteringar av sjuka kopplade till covid-19.

Tove Godskesen, själv sjuksköterska och sedan 2015 doktor i medicinsk vetenskap med inriktning mot medicinsk etik, förklarar etisk stress som både fysisk och psykisk stress som kan ha att göra med svåra val.

– Det jag tror har varit väldigt svårt är att så många dör, man hinner inte sitta ned, man hinner inte informera och ringa närstående eller svara på alla frågor. Sedan går man hem och känner att man inte har gjort ett bra jobb och hinner kanske aldrig prata om det med sina kollegor.

Arbete i gasmask

Av de 1 433 sjuksköterskor som deltagit i undersökningen arbetar lite mer än en fjärdedel med covid-19-vård. Tove Godskesen tror att ännu fler hade svarat att de upplever etisk stress om frågan endast ställts till dem inom covid-vården.

– Jag skulle nästan ha trott att det varit ännu fler, med tanke på hur vården sett ut under den här tiden – alla svåra val man fått göra och alla de patienter som kanske inte fått den vård de borde ha fått, säger hon.

En annan aspekt som påverkat vårdpersonalen är att patienterna inte sett deras ansikten. Många har arbetat i heltäckande klädsel med visir, munskydd och till och med gasmask.

En del vårdinrättningar arbetar med så kallade etiska ronder eller andra typer av reflektionssamtal, något som Tove Godskesen uppmuntrar. Men mycket av personalens egen ventilering i form av samtal har ställts in under pandemin. Arbetsgivarna bör i den mån det går återuppta dessa.

– När det här är över är det viktigt att man pratar om sina upplevelser, säger Tove Godskesen, som annars ser en risk i fler sjukskrivningar hos en redan pressad yrkeskår.

Sineva Ribeiro säger att det finns arbetsgivare som utgör goda exempel och tar ansvar, men också en del dåliga.

– Vi är jätteduktiga på att vårda andra men att vårda oss själva är vi väldigt dåliga på. Det har inte givits möjlighet utifrån vården som bedrivits, varken på covid-vården eller den vanliga vården, för de här reflektionerna.

Många kollegor borta

I undersökningen som gjordes i slutet av förra året anger 39 procent att de är nöjda med den fysiska arbetsmiljön, vilket enligt Vårdförbundet är en minskning med 14 procentenheter jämfört med före coronapandemin.

En ytterligare orsak till att arbetsdagarna blivit jobbigare är enligt de svarande att många kollegor varit borta från jobbet på grund av sjukdom eller symtom.

Tillgången till skyddsutrustning är ett annat stressmoment, men den har blivit betydligt bättre än i våras, uppger medlemmarna i undersökningen. Men tre av tio ser fortfarande att det kan råda brist på munskydd, visir, plasthandskar och annan skyddsmateriel.

Under coronapandemin upplever också 44 procent att patientsäkerheten har försämrats, siffran är ännu högre för gruppen som ansvarar för covid-19-patienter.

Niklas Svahn/TT

Gjord av Novus på uppdrag av Vårdförbundet via webbintervjuer.

Antal intervjuer: 1 433

27 procent arbetar inom en avdelning med ansvar för behandling av covid-19-patienter.

Fältperiod: 24 november – 11 december 2020

Deltagarfrekvens: 53 procent. Resultaten är representativa för målgruppen (Vårdförbundets sjuksköterskemedlemmar som är yrkesverksamma, drygt 81 500 sjuksköterskor)

Frågorna som ställdes var:

"Har du själv övervägt att byta jobb på grund av coronapandemin?"

"Har du själv under coronakrisen varit i en situation där du upplevt någon form av etisk stress kring prioriteringar av sjuka som varit kopplad till covid-19?"

"Hur upplever du att patientsäkerheten rent allmänt har förändrats på din arbetsplats p g a coronaviruset?"

Fakta: Vårdförbundet/Novus