Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Statsministern om kriget och Putins misslyckande

Statsminister Magdalena Andersson (S) räknar med att sanktionerna mot Ryssland kommer att bita mer och mer.
Och hon anser att Vladimir Putin redan har misslyckats på ett område.
– Om ett av Putins mål varit att splittra oss så har ju effekten blivit precis tvärt om, säger hon.

Sedan Ryssland brutalt invaderade Ukraina förra veckan har människor gjort allt för att kunna lämna krigets bomber och otrygghet. Långa köer av flyende har setts vid gränsövergångarna, framför allt i Polen.

För regeringen är kriget i Ukraina det som nu upptar den mesta tiden. Magdalena Andersson själv har kontinuerliga kontakter med såväl övriga partiers partiledare som sina kollegor runt om i Europa.

– Det är förskräckligt det som sker. Så många människor som skadas, dödas, flyr för sina liv, både civilbefolkningen i Ukraina, den ukrainska militären men också unga pojkar i den ryska militären som inte alls önskar detta, säger hon.

Magdalena Andersson med pressekreteraren Darina Agha. ”Om ett av Putins mål varit att splittra oss så har effekten varit precis tvärt om, där har han misslyckats” säger hon och menar att samarbetet inom EU och med Storbritannien, USA och Kanada om sanktioner mot Ryssland fungerat bättre än väntat. Bild: Magnus Sandberg
Magdalena Andersson med pressekreteraren Darina Agha. ”Om ett av Putins mål varit att splittra oss så har effekten varit precis tvärt om, där har han misslyckats” säger hon och menar att samarbetet inom EU och med Storbritannien, USA och Kanada om sanktioner mot Ryssland fungerat bättre än väntat. Bild: Magnus Sandberg

FN:s flyktingorgan UNHCR beräknar att fyra miljoner ukrainare kan försöka lämna landet och söka sig till tryggheten i andra länder. I SVT-programmet 30 minuter framkom att det för Sveriges del skulle kunna handla om 80 000 personer. På torsdagskvällen kom beskedet att Ryssland och Ukraina ska ha enats om att upprätta en ”humanitär korridor” för att ge civila möjlighet att fly under säkra förhållanden.

Enligt Magdalena Andersson kommer Sverige ta sitt ansvar för flyktingar, men det kommer inte bli aktuellt att som 2015 ta ett större ansvar än andra länder inom EU. Då sökte 163 000 personer asyl i Sverige, de allra flesta från kriget i Syrien.

– Självklart ska vi vara solidariska med dem som nu flyr, men min uppfattning är att det inte handlar om att vi ska ta det absolut största ansvaret utan en rimlig del, säger hon.

”Självklart en fristad”

Hur många ukrainare Sverige kan välkomna vill Andersson inte säga. I stället framhåller hon att Migrationsverket nu inventerar hur många platser som finns i landet och hur snabbt mottagandet kan skalas upp från dagens nivåer som ligger betydligt lägre än förut.

Moderatledaren Ulf Kristersson öppnade i 30 minuter för ett mer generöst mottagande, något som går emot den linje hans parti haft de senaste åren. Som skäl angav han bland annat att Ukraina ligger så nära Sverige. Fågelvägen är det närmare mellan Stockholm och Ukrainas huvudstad Kiev än mellan Göteborg och Kiruna med bil.

– När vi har krig i Europa då är det väldigt många saker som inte längre gäller, sa han bland annat.

Så långt vill dock inte Andersson gå. I stället betonar hon att rätten att söka asyl i Sverige fortsatt gäller och att EU planerar att sjösätta det så kallade massflyktsdirektivet som skulle ge personer från Ukraina tillfälliga arbets- och uppehållstillstånd.

– Självklart ska Europa vara en fristad för ukrainare som nu flyr för sina liv. Men lika självklart är det att vi ska dela på det ansvaret på ett solidariskt sätt inom Europa, säger hon.

Därefter slår hon fast att flyktingfrågan ”är stor i Sverige” men att det inte är det som allt handlar om just nu.

– Det är att Ryssland har bestämt sig för att invadera ett land med en demokratiskt ledd regering. Man är beredd att rulla in med tanks och beskjuta Ukraina för att de inte i demokratisk anda ska få välja sitt eget lands framtid.

M driver på för försvarssatsningar

I takt med krigets eskalering har trycket på regeringen ökat i frågan om mer pengar till det svenska försvaret. Både Liberalerna och Moderaterna vill se mångmiljardsatsningar, 30-35 miljarder mer än redan beslutade anslag till 2025. M tycker att annat måste stå tillbaka för en upprustning av försvarsförmågan, vilket GP kunde berätta på torsdagen.

Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson och partiledaren Ulf Kristersson (M) vill se kraftigt ökade satsningar på det svenska försvaret. Bild: Claudio Bresciani / TT
Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson och partiledaren Ulf Kristersson (M) vill se kraftigt ökade satsningar på det svenska försvaret. Bild: Claudio Bresciani / TT

Även statsministern har sagt att det kommer att krävas mer. I sitt tal till nationen på tisdagskvällen slog hon fast att totalförsvaret ska stärkas, det vill säga både det militära och det civila försvaret, men utan att konkretisera med några belopp.

Hur ser du på oppositionens krav?

– I sådana här kriser så har opposition och regering lite olika roller att spela. I en kris så blir det lite tydligare. Vi har ansvar för att saker ska fungera i verkligheten också, det kommer vi naturligtvis ta även i det här läget, säger Andersson.

Därefter poängterar hon att människor inom försvaret bruka säga att ”det går snabbt att montera ned försvaret men tar tid att bygga upp det”.

– Vi ska se till att vi bygger upp försvaret på ett seriöst sätt.

Menar du med det att oppositionens krav är orealistiska?

– Alla de där sakerna får man väl analysera, men att vara så tvärsäker på att det är möjligt och ger bra effekter för pengarna, den typen av tvärsäkerhet kanske man har i opposition.

Med kriget har dock också debatten om Nato-medlemskap blivit hetare än på länge. Även inom Anderssons eget parti har inställningen börjat förändras mot en mer positiv linje.

LÄS OCKSÅ: KD begär debatt om svenskt Natomedlemskap

Statsministern menar dock att det skulle kunna bli farligt i dagens läge.

– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten.

Men skulle inte ett Natomedlemskap kunna borga för större säkerhet för Sverige?

– Sverige har varit alliansfritt i över hundra år och det har bland annat hållit oss utanför två världskrig. Ska man ändra det ska man ha väldigt goda argument. Sedan får man ju se vad som händer. Nu ritas kartan om i Europa och vi får se hur det här kriget slutar och hur kartan ser ut då.

Magdalena Andersson är övertygad om att de sanktioner världen nu riktar mot Vladimir Putin och ryska oligarker kommer att ge effekt. Hon menar att de redan gjort det, till viss del.

– Vi ser ju att det är en enormt kraftig påverkan på den ryska ekonomin, på rubeln, räntan, börsen, och nu är det många som stängs av från sina tillgångar, man har fryst deras pengar, man får inte möjlighet att resa och vi har stängt luftrummet så det är oerhört kraftfullt. Och det är klart, ju längre tiden går desto mer kommer de här sanktionerna att bita, säger hon.

Hon anser också att den ryske presidenten har misslyckats på ett område – att försöka splittra västvärlden. Detta eftersom hon tycker att enigheten varit stor mellan EU, Storbritannien, USA, Kanada och Schweiz om att ta i med hårdhandskarna.

– Jag ska säga att det gått snabbare att få fram de här sanktionerna än jag hade vågat drömma om.

Magdalena Andersson pekade ut tre prioriterade områden för regeringen: Brottsligheten, välfärden och klimatet. I dag är det dock kriget i Ukraina som upptar den mesta tiden för henne. Bild: Magnus Sandberg
Magdalena Andersson pekade ut tre prioriterade områden för regeringen: Brottsligheten, välfärden och klimatet. I dag är det dock kriget i Ukraina som upptar den mesta tiden för henne. Bild: Magnus Sandberg

Samhällsproblemen finns kvar

För Magdalena Andersson betyder det försämrade säkerhetsläget inte bara mer jobb. Det betyder också att fokuset hamnar på hur hon lyckas hantera dagens kris i stället för på de tre områden hon pekat ut som särskilt prioriterade: brottsligheten, välfärden och klimatet. Något som kan bli avgörande när Sverige går till val i höst.

Andersson själv menar att det kommer att bero på hur Ukraina-krisen utvecklar sig. Och hon framhåller också att arbetet med de prioriterade frågorna pågår parallellt med arbetet med Ukraina-krisen inom regeringskansliet.

– De samhällsproblem vi har i Sverige finns ju där även när det är krig i Europa. Under den här perioden kommer vi klubba 100 propositioner, så det maskineriet rullar på. Men det är klart att jag själv ägnar mindre tid åt det än jag annars hade gjort.

LÄS OCKSÅ: KD kickade igång valåret med bärs med Busch

LÄS OCKSÅ: Partier pressar på för svenskt skydd för flyktingar

LÄS OCKSÅ: Professorn om Putin: ”En isolerad paranoiker som omges av nickedockor”

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.