Sociala medier och dålig sömn kopplas ihop

Hålla kontakten med vänner, shoppa, läsa nyheter, titta på bilder. Det är exempel på aktiviteter som vi till allt större del utför via olika skärmar, som numer finns näst intill ständigt närvarande i många människors liv. Inte så konstigt då kanske att man vill ta reda på mer om hur det påverkar oss.

Några brittiska forskare ville titta på kopplingen mellan just aktivitet på sociala medier och ungas sömn. Så de analyserade uppgifter från närmare 12 000 tonåringar i Storbritannien om hur mycket de använder sociala medier och hur deras sömnmönster ser ut.

Svårt somna om

Sömnen studerades ur flera aspekter: när tonåringarna somnade och vaknade på vardagar respektive helgdagar, samt hur lång tid det brukat ta att somna och hur svårt de haft att somna om, när de vaknat nattetid. Ungdomarna delades också in i fyra grupper utifrån deras aktivitet på sociala medier; som Facebook, Twitter och Whatsapp. En grupp samlade medelanvändarna, som var aktiva mellan en och tre timmar varje dag. De som ägnade mindre än en timme åt sociala medier varje dag räknades som lågaktiva. Tre till fem timmar per dag räknades som hög aktivitet, medan mer än fem timmar räknades som mycket hög aktivitet.

Enligt resultatet, som presenteras i tidskriften BMJ Open, syntes ett samband mellan mer aktivitet på sociala medier och sämre sömnmönster. Sambandet kvarstod även när forskarna kontrollerat för ett antal andra faktorer, som familjeförhållanden, hälsa och fysisk aktivitet.

Flickor mer aktiva

Ungdomar som rapporterade hög eller mycket hög aktivitet på sociala medier somnade oftare sent både på skoldagar och lediga dagar. De som var mycket aktiva hade också mer problem med att somna om när de hade vaknat mitt i natten. Flickorna var generellt sett både mer aktiva på sociala medier och hade sämre sömn än pojkarna, enligt studien.

Torbjörn Åkerstedt är professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, och har specialiserat sig på just sömn. Han anser att studien är värdefull då den är så stor, samtidigt som den tyngs av ett stort problem: att det inte går att säga något om hur orsakssambandet ser ut.

– Det är lika sannolikt att skärmanvändning gör att man får svårt att sova, som att problemet med sömnen gör att man använder den uppkomna fria tiden till att hålla på med skärmar i stället, konstaterar Torbjörn Åkerstedt och fortsätter:

– Det är alltså omöjligt att uttala sig om orsakssambanden, men om man spekulerar så tror man väl att båda riktningarna gäller.

Blått ljus

Hur det än ligger till i fallet aktivitet på sociala medier kontra sömnproblem, står det sedan tidigare klart att skärmanvändning före sänggång är problematiskt. Till viss del så klart av den enkla anledningen att man inte sover när man håller på och fipplar med en skärm.

– Sedan gör exponering för blått ljus som kommer från skärmen att man blir akut piggare, och så senarelägger det den biologiska klockan som reagerar så på blått ljus. Just blått ljus är den känsligaste frekvensen för den biologiska klockan att reagera på, säger Åkerstedt.

Han hade i den aktuella studien gärna sett fler detaljer kring när på dagen tonåringarna använt skärmarna. På så vis hade man kunnat jämföra start och slut på skärmanvändningen i relation till sömnstarten. Ett annat sätt att få djupare kunskap om området vore att studera en grupp människors sömnvanor i perioder, där de antingen använder eller helt avstår aktivitet på skärmar.

Det är viktigt att forska mer om detta, anser Åkerstedt, då sömnproblem förutom trötthet också kan få andra allvarliga konsekvenser.

– Sömnreduktion ger ju både en känsla av nedstämdhet och sjukdom. Det här får konsekvenser när det gäller motivation och inställning till livet i största allmänhet.

Erika Nekham/TT