En 16-årig pojke kliver in på en pizzeria i Rinkeby i nordvästra Stockholm. Han är beväpnad med pistol och har sikte på en man som sitter närmast ingången. Framför ögonen på flera andra restauranggäster höjer han vapnet mot mannen och avlossar två skott på nära håll. Mannen träffas i huvudet och halsen och dör.
Mordvapnet är en Zoraki 917 – en gaspistol som normalt sett inte kan avfyra skarpa kulor, men som relativt enkelt kan byggas om till att bli ett dödligt vapen.
"Pistolen är ombyggd till ett skarpt halvautomatisk vapen och är välliknande en skarp pistol av fabrikat Glock. Pistolen har en patronkapacitet på 17 patroner som kan avfyras i snabb följd", skriver Nationellt forensiskt centrum (NFC) i sitt utlåtande efter mordet, som skedde kvällen den 8 januari 2018.
Vart femte vapen
Under 2020 var drygt vart femte vapen som beslagtogs och undersöktes vid NFC just ett sådant modifierat start-, tårgas- eller signalvapen. Andelen har ökat kraftigt sedan 2016 och har de senaste åren utgjort 20–25 procent av polisens beslagtagna vapen som hamnar hos NFC.
Enligt en rapport från polisen i region Stockholm är det ovanligt att sådana vapen används vid mord, likt det i Rinkeby, men däremot är graden av återanvändning högst bland just de vapnen.
– Det talar för att kvaliteten har blivit mycket bättre och då utgör de ett ännu större hot, säger Jesper Liedholm, analytiker på Tullverkets underrättelsetjänst med inriktning på vapensmuggling.
Under 2020 beslagtog Tullverket 50 vapen som var av sådan art som lätt kan göras om till att bli dödliga. Det är en stor ökning från tidigare år – året innan var siffran 22 och dessförinnan 31.
Fokus på posten
Enligt Liedholm kan ökningen bland annat förklaras med att man har haft större fokus på post- och kurirflödet under året där en hel del av vapnen skickas. En annan förklaring är samarbetet med norska myndigheter som ledde till beslag då man kom över kunddata från en norsk firma som sålt vapen till Sverige.
– Jag kan inte säga att det finns en tydlig orsak till ökningen. Men sammantaget är det ett utslag av att vi har ett stort problem – nämligen att de här vapnen är så lättillgängliga och attraktiva.
Problemet med pistolerna, som kräver licens i Sverige, är att de säljs licensfritt i flera länder i Europa, däribland Tyskland, Tjeckien och Slovakien. Detta trots ett EU-direktiv som säger att vapen som enkelt kan byggas om inte får säljas fritt inom unionen antogs 2019 och skulle ha implementerats i januari 2020.
Beställs enkelt på nätet
Vapnen kan enkelt beställas till Sverige på en mängd olika sajter och om de inte fastnar i tullen kan de med lätthet hamna i händerna på kriminella som kan konvertera dem till fullt fungerande vapen.
Men trots att det varit olagligt i Sverige att inneha sådana pistoler har de som åkt fast straffats relativt lindrigt. Exempelvis dömdes en kurir som fastnade i tullen med 13 konverterbara pistoler för smuggling till tre månaders villkorlig dom med samhällstjänst i mars 2020.
I december förra året infördes dock den nya paragrafen vapensmuggling i smugglingslagen – och nyligen kom den första domen. En man som hade smugglat in tre sådana pistoler dömdes i Ystad tingsrätt för grov vapensmuggling till två års fängelse.
Sammanhanget spelar roll
Gärningen bedömdes som grov då mannen hade en koppling till organiserad brottslighet och det fanns en "uppenbar risk för att de aktuella pistolerna kan komma till användning såsom skarpa vapen i kriminella sammanhang".
– Så som tingsrätten resonerar är precis så som jag och andra med mig på tullen har önskat att man skulle resonera. Vi ser det som det enda rimliga i ett läge där vi vet hur pass attraktiva dessa vapen har blivit bland de kriminella och där vi vet hur pass lätt det är att göra om vapnen, säger Liedholm.
Trots att grundproblemet med att vapnen säljs lagligt i flera EU-länder kvarstår tror han att straffskärpningen kan göra att tillgången till vapnen minskar i Sverige.
– Om man döms till två års fängelse – eftersom vi som samhälle har förstått att här finns ett samband mellan införseln av dessa vapen och de problem vi ser med skjutningar – då tror jag att det kommer ha en viss effekt.
Mannens advokat uppger att domen kommer överklagas.
Marc Skogelin/TT
Fakta: Den nya brottet vapensmuggling
Den 1 december 2020 blev vapensmuggling ett eget brott.
Den som döms för vapensmuggling får fängelse i högst tre år.
Om brottet är ringa döms man till böter eller fängelse i högst sex månader.
Den som döms för grov vapensmuggling får fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om
1. gärningen avsett ett vapen av särskilt farlig beskaffenhet,
2. gärningen avsett flera vapen,
3. gärningen ingått som ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, eller
4. verksamheten eller gärningen annars varit av särskilt farlig art.
Om brottet är att anse som synnerligen grovt blir det fängelse i lägst fyra och högst sju år. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om gärningen avsett ett stort antal vapen eller flera vapen av särskilt farlig beskaffenhet.
Vid bedömningen enligt tredje och fjärde styckena ska ett vapnet anses vara av särskilt farlig beskaffenhet om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning.
Källa: Riksdagen